Inte farlig. "Blott en skogsmus kan tänkas omkomma om någon knuffar på stenen", säger Carl Lagercrantz. Foto: Anna Wilson

Han vann kampen om gravstenen

Den 41 centimeter höga gravstenenen var en säkerhetsrisk på kyrkogården menade Lidingö församling och krävde åtgärder. Inte okej, tyckte gravrättsinnehavaren Carl Lagercrantz som tog strid. Och vann.

  • Publicerad 16:05, 5 mar 2021

1976 förlorade Carl Lagercrantz sin 34-åriga hustru i cancer. För att undvika frågor valde Carl Lagercrantz den minsta möjliga stenen där bara efternamnet står. Det är förklaringen till att gravstenen,som han fortfarande besöker regelbundet, är en av de minsta på Lidingö kyrkogård.

Under 2020 har gravstenen fått en annan roll än minnesmärke, den har varit föremål för en rättslig tvist mellan församlingen och Carl Lagercrantz.

– Man skall inte stillatigande ta emot stryk, tycker jag, säger Carl Lagercrantz.

Tuffa säkerhetskrav

Tvisten handlar om att församlingen inte anser att hans gravsten är säker. Efter en dödsolycka i Bollebygd 2011 då ett barn dog när en gravsten välte, har nya nationella riktlinjer för att säkra gravstenarna utarbetats av Svenska kyrkan och SKKF, en branschorganisation för begravningsverksamhet.

Men att tillämpa detta på en gravsten som bara är runt 40 centimeter hög och väger 27 kilo är orimligt anser Carl Lagercrantz.

– Blott en skogsmus kan tänkas omkomma om någon knuffar på stenen.

I en färsk dom tänker de rättsliga instanserna som han. Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterar i domen att inget tyder på att gravstenen utgör en säkerhetsrisk och därför varken behöver säkras eller läggas ned.

– Vi vann i Förvaltningsrätten och slipper nu vidare problem, säger Carl Lagercrantz.

Men domen gäller bara honom och den bortgångna hustruns gravsten.

På Lidingö kyrkogård har många gravrättsinnehavare fått nedslag på sina gravstenar. När 1000 gravstenar kontrollerades 2019 fick 200 bakläxa då den inte levde upp till riktlinjerna, nämligen att de ska klara 35 kilos tryck, både framifrån och bakifrån.

Gravstenarna som måste fixas blev först utmärkta med träpinnar, sedan lades de ner och i ett sista skede togs de helt enkelt bort – om gravrättsinnehavarna inte åtgärdade stenen genom att anlita en stenfirma. Kostnaden för gravrättsinnehavaren landar någonstans mellan 2000 och 4000 kronor.

Carl Lagercrantz anser att stenfirmorna gynnas på gravrättsinnehavarnas bekostnad när – som han ser det – helt ofarliga gravstenar åtgärdas.

Kyrkogårdschefen Ulf Boström är av en annan uppfattning.

– Den här gravstenen kanske ser liten ut. Men om den faller och du har handen under, då krossas handen. För oss är det ett arbetsmiljöproblem, vi ska sköta gravarna, säger han.

Men hur höga krav är egentligen rimligt att ställa. På en kyrkogård är väl inte tanken att man ska springa runt och leka och bland stenarna?

– Det behöver inte handla om barn som leker. Det kan var en äldre person som reser sig upp och tar tar tag i stenen, så sitter den inte fast. Vi tror inte någon ska avlida vi vill bara inte att någon ska skadas.

Lidingö församling kommer yrka på prövningstillstånd. Godkänns det kan frågan om den 40 centimeter höga gravstenen tas upp på nytt i kammarrätten.