Klockan var 15.13 måndagen den 28 september. Fritids höll på som bäst att starta igång verksamheten för dagen på Korsängsskolan när brandlarmet plötsligt började ljuda.

Elever och personal sökte sig ut till uppsamlingsplatsen på skolgården.

Alla utom skolans vaktmästare Nicklas Strindberg. Han sprang istället raka vägen till skolans larmtablå för att försöka lokalisera var larmet utlösts.

– Jag kunde se att två deckare (detektorer) hade utlöst. I regel betyder det att det är skarpt läge, säger Nicklas Strindberg.

”Brinner på övervåningen”

På plats vid larmtavlan skrek två förbispringande elever att det brann på skolans övervåning, i mellanstadiets korridor.

Vaktmästaren slet med sig en brandsläckare – och sprang dit.

– När jag kom upp i korridoren var det 30 centimeter rök från taket och ner. Det var en dimma. Och då hade det inte hunnit brinna i mer än två minuter, säger Nicklas Strindberg.

Släckte på plats

När räddningstjänsten var på plats några minuter senare, var branden redan släckt – av vaktmästaren Nicklas Strindberg.

Men det här historien hade kunnat få ett mycket värre slut än så. Niklas rådiga och snabba insats hyllas nu av både polis och räddningstjänst.

Centimetrar från elevskåp

Det kunde snabbt konstateras att branden hade börjat i en soppåse som hade placerats på en bänk i trä, i direkt anslutning till ett tjugotal elevskåp fulla med kläder och skolmaterial.

– I skåpen finns ju allt från ytterkläder, till skor och böcker. Och om branden hade fått fäste i ett skåp, då hade det kunnat gå fort, berättar Nicklas och tillägger:

– Då hade röken kunnat bli rejält giftig. Då kan det räcka med ett eller två andetag för att man ska tuppa av.

Är deltidsbrandman

Nicklas vet vad han pratar om. Utöver arbetet på vaktmästeriet på Korsängsskolan är han också deltidsbrandman på räddningstjänsten i Enköping sedan tio år tillbaka.

– För mig är inte det här en sådan stor sak. Jag jobbar ju med det här i alla fall var fjärde vecka. Och då är jag van vid att jobba med större bränder än den här. Men samtidigt förstår jag ju naturligtvis vad som hade kunnat hända, konstaterar han.