Sko-Uno. På Gamla Brogatan 34 har Sko-Uno funnits sedan 1979. Butiken grundades 1974 men låg till en början på Norrlandsgatan. Foto: Pekka Pääkkö

Han släpper bok om kultgata i City

Från 1600-talets gata med träbro till Kungsholmen, via det färgglada 1970-talet och fram till i dag. Gamla Brogatan porträtteras nu i en ny bok av författaren, stenkonservatorn och fotografen Rikard Larsson.

  • Publicerad 15:56, 1 apr 2021

"Stockholms egen Carnaby street". Så beskrivs Gamla Brogatan på 1960- och 70-talen i Rikard Larssons bok "Tillbaka till Gamla Brogatan" som släpps i april. För femtio år sedan lockades unga modeintresserade dit för att handla jeans på Puss & Kram eller skor på SkoUno.

– Det var på den tiden det var som mest livat här, säger Rikard Larsson, som själv minns Gamla Brogatan som mytisk.

– Jag växte upp utanför Stockholm men det var ändå den gata alla pratade om och dit man åkte för att köpa modskläder. Även om man bodde på landet. Någon har räknat ut att det fanns 19 butiker som sålde jeans inom en sträcka av 230 meter av Gamla Brogatan.

Väggmålningar

Redan på 1930-talet började fastigheterna på gatan köpas upp av staden. Allt skulle rivas i den nya "citysaneringen".

– Det innebar att man fick göra lite vad man ville. Till exempel fanns det flera stora, färggranna väggmålningar på fasaderna. I dag finns faktiskt rester av färgerna kvar på vissa ställen, till exempel i hörnet mot Klara Norra Kyrkogata.

Joakim Hansén var en av konstnärerna som höll till och målade på Gamla Brogatan som ung. I dag är han bland annat känd för att ha gjort modellritningar till Gröna Lund. Som till solen som finns högst upp på åkattraktionen Ikaros. Han står dessutom bakom skylten till butiken Sko-Uno på Gamla Brogatan 34.

På nummer 27, där butiken Blue Fox ligger i dag, fanns i början av 1970-talet ett allaktivitetshus.

– Det var ett alternativ till allt kommersiellt i väntan på rivningarna. Där hölls en del möten och det firades alternativ jul. En plats för konst, musik, teater och all form av kreativitet. Haschdimman låg tät där inne, säger Rikard Larsson.

Räddades från rivning

Gatan räddades från Klara-rivningarna i samband med 1970-talets lågkonjunktur. När rivningsivern hejdats så renoverades och rustades fastigheterna, och fasaderna återställdes till sitt ursprung. Några av husen gick inte att rädda utan ersattes med nya.

Hotelltätt. När Centralstationen byggts uppstod snart en efterfrågan på ställen att övernatta på i Klarakvarteren. Hörnet av Gamla Brogatan (t.v) och Klara Norra Kyrkogata. Fotografiet är taget i början av sekelskiftet. Foto: Okänd/ Stockholmskällan

3 augusti 1955. Gamla Brogatan räddades från totalrivning, men huset på nr 13, där Sidencarlson låg, revs. Till vänster går Drottninggatan och huset förgrunden står på Gamla Brogatan. Foto: Stockholmskällan, Jan Ehnemark

Rikard Larsson är stenkonservator och det här är hans åttonde bok om platser i Stockholm. Sedan ett par år tillbaka håller dagens fastighetsägare längs gatan i en marknadsdag om året. Det var på en sådan som han fick idén att skriva något längre.

I boken finns gott om äldre historik, tillbaka till 1640-talet när gatan anlades. Bland annat om hur den fick sitt namn. Ett kapitel har titeln "Bron, branden och Bellman".

– På 1700- och 1800-talen var det ganska fint att bo här. Området förändrades när Centralen byggdes 1871, och folk hellre flyttade till Östermalm. I stället blev det hotell och hantverkarlägenheter i området, säger Rikard Larsson.

Stoffet till boken, som inte bara handlar om Gamla Brogatan utan även om kvarteren kring den, har han hittat på olika ställen. Det har blivit en hel del tid på Kungliga biblioteket.

– Jag har bläddrat mycket i gamla tidningar. Stadsmuseet har gjort inventeringar så jag har använt mig av deras arkiv också.

Hörnet Gamla Brogatan/Klara Norra kyrkogata när det var Puss & Kram. Bilden är tagen i november 1978. Foto: Thomas Ruuth

West side story-inspiration. Väggmålning vid Beavers på Gamla Brogatan 32 på 1970-talet. Foto: Thomas Ruuth