Blivande sjuor. Alice, till höger, är orolig inför skolstarten. "Jag känner verkligen ingen där", säger hon. Till vänster Amanda som först placerades i Hässelby. Foto: Alexander Kuronen

Hamnade i skola utan vänner – föräldrar misstänker fusk

Misstankar om folkbokföringsfiffel. Kompisgrupper som splittras. Nu sätter föräldrar i Bromma ner foten mot vad de menar är brister i skolplaceringssystemet.

  • Publicerad 11:51, 7 jun 2021

– Systemet är så skevt som det är att vi måste göra vårt yttersta för att få till en förändring för kommande generationer, säger Norra Ängbybon Mattias Bröms.

Hans dotter Alice ska som enda elev från sin mellanstadieklass börja på Abrahamsbergsskolan i höst.

I sin ansökan uppgav Alice skolan som tredjehandsval, efter Nya Elementar och Södra Ängby skola. Hon räknade inte med att hamna i Abrahamsberg, och inte att det i så fall skulle ske utan sällskap av en enda vän.

– Min kompis kom också in där, men hon lyckades överklaga. Det gjorde situationen jobbig för mig.

Raseri när elever inte får börja på Äppelviksskolan

Mårten Toverud, en annan Norra Ängbybo och född på 70-talet, ser tillbaka på sin egen ungdomstid.

– Efter sexan flyttade klassen till nästa skola och var intakt, så fungerade det på många ställen i Stockholm då.

Även hans dotter Amanda ville börja i Södra Ängby skola eller Nya Elementar till hösten – men fick plats i Hässelbygårdsskolan.

– Jag blev ledsen, för jag ville gärna komma in på någon som jag hade valt eller som jag visste om, säger hon.

För hennes del skulle det ändra sig; efter ett tag fick hon plats på Nya Elementar.

"Objektivt urval"

Det har inte hindrat Mårten från att starta en namninsamling som i skrivande stund har lockat till sig 295 underskrifter. Budskapet: skolplatserna i Bromma räcker inte till för barnen som bor här.

Mitt i har varit i kontakt med Mikael Kaspar, grundskolechef i Stockholms stad, som vill svara på frågor via mejl. Han säger sig förstå besvikelsen av att inte komma in på den skola man tänkt sig.

"Ett grundläggande krav emellertid är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och ickediskriminerande sätt och med hänsyn tagen till vad som sammantaget är bäst för samtliga inblandade elever."

Finns det områden i Bromma som skulle behöva fler skolplatser?

"Behovet varierar över tid och område. Vi planerar kontinuerligt så att vi varje år kan erbjuda en skolplats nära hemmet."

Han skriver att planeringen säkerställer just det – men att den inte garanterar en skola i en viss stadsdel.

Oavsett vad man tycker om detta finns tecken på att allt inte går helt schysst till. Så tidigt som 2014 skrev Mitt i om hur föräldrar ”fulskriver” sig och sina barn på adresser de inte bor på, för att öka sina chanser att komma in på populära skolor.

Just detta kan även ha hänt bland elever som sökt sig till samma skolor som Alice och Amanda, menar deras pappor. Andra föräldrar som har hört av sig till Mitt i har uttryckt liknande misstankar gällande skolval i södra Bromma.

Mikael Kaspar ger ingen siffra, men bekräftar att utbildningsförvaltningen i år har anmält ärenden om felaktiga eller ofullständiga adresser.

Går det att göra skolvalet rättssäkrare?

"Staden agerar genom att anmäla misstänkt fusk med folkbokföringen till Skatteverket som är den instans som utreder", skriver Kaspar.

Skolborgarrådet om fusk i skolvalet: "Inte fått signaler"

Misstänker fusk. Mårten och Mattias har hittat flera enligt dem "märkliga" adressbyten. Foto: Alexander Kuronen

Relativ närhet

Skolplaceringen bestäms i många fall av "relativ närhet", med elevens boendeadress som utgångspunkt.

Så här kan metoden te sig i praktiken: Elev 1 och elev 2 har båda sökt till den skola de bor närmast – skola 1.

Elev 1 bor närmare skola 1 än vad elev 2 gör, men blir ändå placerad i skola 2. Detta eftersom elev 2 har längre färdväg än elev 1 till skola 2. Elev 2 blir placerad i skola 1.

Kritiker menar att metoden missgynnar elever som bor mitt emellan två skolor och att elever får ett sämre val än de hade kunnat få.

Källa: Stockholms stad, relativnarhet.se

Visa merVisa mindre