Håller graffitin på att älskas till döds?

Graffiti används för att sälja dyra bostadsrätter och lyxpizza. Nu varnar en konstnär för att det kan bli kulturens död. Han vill se mer vandaliserande klotter.

  • Publicerad 07:30, 26 apr 2017

Graffitikulturen ska vara vild och olagllig, tycker konstnären Thomas "OKOK" Gunnarsson. Foto: Sacharias Källdén

"En graffitikonstnär spreja konsten i trapphusen."

Så säger en säljare när hon förklarar varför 90 bostadsrätter i Stora Mossen har "streetkänsla". För vad "representerar den urbana känslan" mer än sprayfärg på betong? Inget. Om det är alla ense, från byggherrar och tv-kanaler till Moodgallerians nya lyxpizzeria, där målare flugits in från Spanien för att pynta väggarna. De tomma sprayburkarna får ligga kvar, för att "få in det lite ruffiga". Graffiti säljer allt, samtidigt som rödgröna politiker och tjänstemän ger tumme upp till öppna lagliga väggar, och tumme ned till Alliansens avskaffade nolltolerans.

Alla tycker inte det här är coolt. I Berlin valde förra året målaren Blu att förstöra ett av sina mest kända jätteverk, eftersom det riskerade att utnyttjas för att pumpa upp bostadspriser. Och även här i Stockholm finns motståndet i graffitikulturen, i form av människor som bara vill klottra, så olagligt som det bara går.

Thomas "OKOK" Gunnarsson framför tags på Söder. Foto: Sacharias Källdén

Thomas "OKOK" Gunnarsson, 37, är en graffitikonstnär som synts både på gallerier och i kommersiella sammanhang. Han driver också en rad kanaler på internet där han hyllar och dokumenterar den gatukonst som i mångas ögon, inklusive lagens, är skadegörelse. Ofta handlar det om tags, signaturer, som är själva grunden i graffiti. Under en rundtur på Södermalm pekar han ut och berättar entusiastiskt om några av de som "bombat" kraftigt med sina tags kring Medis.

Till exempel Psykos är en ung tjej som går ut hårt, medan Fher från PMS crew, Pannkakor med sylt crew, är en äldre kille som hängt med ett tag. Lite av en kändis i scenen.

– Graffitimålare kommer från alla möjliga bakgrunder. Rika, fattiga, de som har vanliga liv och de som lever utanför samhället. Hittills har det oftast varit killar, men tjejerna kommer fram allt mer, säger Thomas Gunnarsson, och beundrar Psykos tag som pryder Medisgrillens nerklottrade baksida.

"Graffiti är inte konst – lagliga väggar mördar kulturen"

För honom går graffiti ut på det olagliga och rebelliska. På ett galleri finns risken att det bara blir en plastig kopia av gatan.

– Tidspressen, det olagliga, känslan av nuet, går förlorad. Att just nu slussas universum genom personen för att reflektera stilen och muskelminnet. Det äkta dör när ett stort företag ska tjäna pengar på det. Det visuella förlorar all kraft när det används i sådana syften.

Gunnarsson, vars ena Instagramkonto har uppemot 200 000 följare, tröstar sig med att graffitins grundstomme, att skriva sitt namn på någon annans garagedörr, fortfarande inte är accepterat av den breda massan.

– Så länge det är olagligt kommer det inte att urvattnas helt.

Polisen om sin hånade graffiti-varning: ”Tanken var inte att vara elak”

Öppna lagliga graffitiväggar, en ständigt omdiskuterad och sönderkramad het potatis i huvudstaden, tycker han är toppenhärliga, just eftersom de ser till att det blir mer skadegörelse.

– Lagliga väggar bidrar 100 procent till klotter. Att tro att de stoppar det olagliga är helt fel. De ger mer klotter. Och det är bra. Det skapar mer acceptans, får folk att uppskatta och följa och förstå att det är vackert och fint.

Vad är det då som är vackert och fint? Vad får honom att se konst där de flesta andra ser vandalism? Jo: "Klottret skapar en levande stad".

Nya husen i Stora mossen säljs in med graffiti och street-känsla

– Det visar att här bor människor. En ny tagg får mig att tänka ”vem är det här?”. Är det en hipster som målar barnsligt eller är det ett barn, en lokalbo eller turist, var personen full? Det finns mycket att läsa ut, mycket kommunikation. Klotter är någon som vill säga ”hej”, och då kan du bestämma om du vill ta det till dig eller ej.

Vad händer om graffiti var som helst blir helt lagligt?

– Det är en utopi. Men ingen vet. Vad händer med de som vill vara farliga? Kommer de att klättra högre upp på husen eller ge sig på bilar? Inom några år kan jag tänka mig att det blir helt lagligt i SOFO. Och att vi får nya bostadsområden med massor av väggar, typ Graffiti Village.

Men blir inte det exakt som nu då, att områden säljs in som hippa med hjälp av från början subversiv gatukonst?

– Jo, men bara folk får måla. Det behövs. Allt konstnärskap som ställs mot att gå och jobba, det är bra. Vi behöver mindre fabrik och mer människa.

Snösätragränd har blivit en internationellt känd frizon för graffiti

Utanför Plommonlundens förskola i Björns trädgård har en vägg öppnats för gatukonst, som bara barn får använda. Thomas tycker det är häftigt att graffiti ingår i barnens utbildning och närhet.

Gör lagliga graffitiväggar att olagligt klotter ökar?

Hugo Röjgård är ordförande för den ideella intresseorganisation Graffitifrämjandet. Han säger att de inte gjort någon egen undersökning, utan lutar sig mot en rapport som med stöd av BRÅ släpptes i oktober 2016.

– Det är en ordentlig studie som försiktigt antyder att de kan ge en viss ökning av skadegörelse i dess direkta närhet, men den slår även fast att de överlag minskar skadegörelsen. Sedan finns andra värden, som att väggarna är kulturgärningar som främjar konst och demokrati, säger Hugo Röjgård.

Vad tycker ni om att skadegörelsen ökar?

– Vi tycker att det ska finnas lagliga väggar. Utöver det tycker vi ingenting.

Ökar acceptansen för klotter ju mer man ser?

– Det låter logiskt. Även om man inte gillar schlager så tycker man väl mer om det ju mer man får höra. Sedan kan man fundera på om det är eftersträvansvärt eller ej. Graffitifrämjandet tycker inte folk ska måla hur som helst. Lagstiftning ska följas. Vi tycker det ska målas mer, men inte att graffitin ska släppas helt fri.

Visa merVisa mindre

S: Tveksam till lagliga väggar om skadegörelsen ökar

Roger Mogert (S) är kulturborgarrråd. Han säger att de rödgrönrosas mer förlåtande syn på all gatukonst inte handlar om social prevention. Väggarna ska inte fungera brottsförebyggande.

– Vi ville komma bort från nolltoleransen där man inte fick prata om eller visa graffiti, och där street art-vandringar ställdes in. Det är den viktiga politiska poängen, att komma bort från den anti-intellektuella och anti-liberala hållningen.

Än så länge är det bara Södermalm som har väggar, flera stycken. Roger Mogert säger att forskningsläget är "oklart" och att det är för tidigt att säga om de leder till ökad skadegörelse: "För det kan vi inte ha."

– Det måste följas och det utgår jag från att stadsdelen gör. Om det visar sig att de leder till ökad skadegörelse är jag tveksam till att väggarna ska få fortsätta finnas. Men jag tycker kopplingen och bevisläget inte är självklart. Du får inte mer vapenbrott utanför Armémuseet för att du visar pistoler.

Visa merVisa mindre