Seija Lind och Markko Haapakorpi hör till dem som sorterar sitt matavfall i Hökarängen. De tror att grupptryck kan fungera för att få fler att följa deras exempel. Foto: Maja Brand

Grupptryck ökade sopinsamling i Hökarängen

Att jorden håller på att gå under räcker inte för att få människor att källsortera. Något som däremot funkar är grupptryck. Det visar en forskningsstudie i Hökarängen.

  • Publicerad 11:26, 8 nov 2016

Trots att de flesta av oss på något plan värnar om miljön, är det långt i från alla som gör sig det extra omaket att källsortera. En paradox som forskningsassistenten Noah Linder ville försöka råda bot på - genom en forskningsstudie i Hökis.

– I många bostadsområden kan man inte sortera sitt matavfall, men just i Hökarängen har flera den möjligheten. Jag ville se om det gick att få fler att använda sig av den, genom att vässa argumenten, säger Noah Linder.

Med hjälp av bland annat metoden nudging, som handlar om hur man kan "knuffa folk i rätt riktning", beslöt han sig för att utforma ett informationsblad - skräddarsytt för att få läsaren att vilja sortera sitt matavfall.

Istället för att använda sig av slitna fraser som att "det är bra för miljön" - valde han att bland annat fokusera på kollektiva argument. Grupptryck, om man så vill.

– Tidigare studier har visat att några av de mest effektiva formuleringarna för att få folk att förbättra sina miljövanor, är att visa dem att majoriteten i deras närhet gör det. Människor vill ogärna avvika från gruppen, den drivkraften är ofta starkare än den diffusa tanken att jorden håller på att gå under, säger Noah Linder.

Grupptryck gav goda resultat

Hyresvärden Stockholmshem, som ville få fler att använda sig av deras nyinstallerade miljöstationer, var inte sena att medverka i Noahs försök. Tillsammans med två uppmuntrande avfallspåsar skickades informationsbladet, med formuleringar som "Gör som dina grannar..." och "Här på Pepparvägen sorterar vi", ut till 250 hushåll i Hökarängen.

Under de följande två månaderna registrerades antalet kilo matrester som samlades in från hushållen, jämfört med 250 hushåll som inte fått utskicket.

Noah Linder säger att välformulerad information bara är ett av verktygen för att skapa förändring.

Seija Lind och Markko Haapakorpi tycker inte det innebär något extra krångel att gå ut med soppåsarna. "Man tar med dem på vägen bara, sedan gäller det bara att akta sig för flugsvärmen från komposten". Foto: Maja Brand

Resultatet var över förväntan. De hushåll som fått bladet visade en markant ökning i insamlat avfall. Exakt hur stor ökning vill Noah Linder inte gå in på innan forskningsresultatet blivit publicerat. Men en tydlig indikator på studiens framgång, är att Stockholmshem nu kommer att använda bladet som mall för framtida utskick, enligt Åsa Stenmark, Stockholmshem.

– Vi har sett en mycket god effekt både i att matavfallet ökat och att hushållssoporna som en följd också minskat. Vi tänker oss att vi ska använda oss av den här modellen framöver, först och främst till de nya hyresgäster som flyttar till Hökarängen, men på sikt är vår målbild att det ska gå till alla hushåll.

Kritiska röster inom forskarvärlden hävdar att metoden nudging i själva verket är manipulativ och får människor att handla på sätt de egentligen inte vill. Något som inte bekymrar Stockholmshem.

– Det handlar ju om att hjälpa folk att välja det rätta, vi ser det inte alls som manipulation. Det är klart att det skulle kunna användas för negativa syften, men i det här fallet ser jag inget problem, säger Åsa Stenmark.

"Människor är flockdjur"

Paret Marku Haapakorpi och Seija Lind som bor på Hovmästarvägen har sorterat sina matrester sedan dagen de nya miljöavfallstationerna kom upp. För dem krävs inga övertygande argument.

– Jag ser det som en självklarhet, det är det minsta vi kan göra för miljön. Innan har det känts onödigt att slänga bort övergiven mat, det är en skön känsla att kunna göra rätt för sig, säger Marku Haapakorpi.

Men långt i från alla i grannskapet följer deras exempel. Och nog tror de att grupptryck kan vara ett effektivt sätt att råda bot på de värsta syndarna.

– Vi människor är ju flockdjur. Om majoriteten gör på ett visst vis så får det fler att tänka till. Man vill ju inte vara den enda som inte hänger med, säger Seija Lind.

Forskningsprojektet

- Pågick under 2015-2016, som ettårigt masterarbete på Stockholm Resilience Centre.

- I mastersarbetet togs en metod stegvis fram för hur man kan gå tillväga för att skapa positiva beteendeförändringar, och i linje med den gjordes en förstudie i Hökarängen. Där identifierades lokala barriärer, som sedan adresserades i utskicket.

- Förutom att informationsbladet använde kollektiva argument, innehöll det bland annat även praktiska fakta om vilken skillnad matavfallsinsamling gör för miljön samt två medföljande avfallspåsar.

- Även om forskningsprojektet visade sig lyckat i Hökarängen, poängterar Noah Linder att det inte är säkert att det skulle fungera lika bra någon annanstans. "Det finns inga quickfix-lösningar” som är effektiva för att förändra allas beteende, att ett informationsutskick likt det som användes i Hökarängen funkade där, är inga garantier för att det skulle funka i en annan kontext" säger Noah Linder.

Visa merVisa mindre

Nudging

- Betyder ”putta” på engelska, eller att försiktigt leda människor i en annan riktning än de annars skulle ha tagit. Att "knuffa någon i rätt riktning".

- Metod som kan användas för att främja beteenden som är till nytta för enskilda individer eller för samhället som helhet. Används inom fältet hållbar utveckling.

- Relativt nytt ord i Sverige, valdes till "månadens nyord" i april 2015.

- Exempel på nudging är till exempel att lägga frukten i ögonhöjd i affären, för att fler ska köpa dem. På samma sätt kan det användas i en mer negativ bemärkelse, att exempelvis placera godis precis där kassaköerna ringlas - för att få folk att stoppa ned det i korgen.

Visa merVisa mindre