Linda Hoflin går ofta längs Kolkajen med hundarna Kitty och Luna. "Allt som händer här är jättespännande, särskilt ön som ska byggas". Foto: Anna Wilson

Gifterna ska bort i Ropsten – saneras för 300 miljoner

Kolkajen vid Ropsten ska få 1500 nya bostäder, en helt ny ö ska byggas och det blir kanske ett bad. Men först ska den gamla industrimarken saneras. Den närmsta tiden kommer det att bullra, lukta och vara knepigt att ta sig fram.

  • Publicerad 05:00, 18 dec 2019

Vid den gamla infartsparkeringen vid Ropsten luktar det som om något har stått där och tjärat en båt. Så är det inte.

Här ska det byggas flytande studentbostäder

Sjöbotten utanför Kolkajen, den 20 meter djupa bergsskrevan under den gamla infartsparkeringen, och stora delar av området är fulla av just tjära.

– Det kommer att bullra och det kommer att lukta

Staffan Lorentz

– Det är en biprodukt från Gasverket, förklarar Helen Österberg, miljökonsult och expert på sanering. Hon och projektchef Staffan Lorentz tar med Mitt i på en rundvandring i området.

De stora gasklockorna, ritade av arkitekten Ferdinand Boberg, som eldades med kol var i bruk från 1890-talet till 1972. Då ersattes de av modernare spaltgasverk som drevs något miljösnällare med lättbensin, nafta.

De dryga 80 åren med det koleldade gasverket har dock satt sina spår. Delvis i form av tjära som sipprat ner i marken och ut i vattnet. Koks och grafit var på sin tid också viktiga biprodukter från gasverket som hade sina egna fabriker.

Ska saneras rejält

När Kolkajen och Ropsten nu står inför en total omdaning måste det saneras rejält i området.

– Vi använder historiska kartor för att hitta gamla verksamheter. Men det är 100 procent säkert att vi kommer att stöta på överraskningar, säger Helen Österberg

300 miljoner kronor har staden budgeterat för rengörningen.

Den gamla infartsparkeringen är uppgrävd ända ner till grundvattnet. Två personer i skyddsdräkt och gasmasker läser av instrument nere vid den stora pölen. Foto: Anna Wilson

Cement ska binda

Vattenspegeln skimrar i lila, gult, blått och rosa. Det är tjäran som, grovt förenklat, är en slags olja. I gropen ska cement och sand vispas ner med en jättevisp för att hindra de flyktiga ångorna från att stiga upp och för att hårdgöra marken. Nära gropen är tjärlukten stark.

Grundvattnet skimrar i oljiga pasteller. I gropen under den gamla parkeringen har man också hittat rester av gamla byggnader, en av flera överraskningar under projektet.

– Den kan vara rätt stark. Men man behöver inte vara orolig för att det är farligt, det är alldeles för låga halter. De som jobbar med det varje dag använder gasmask för att inte få huvudvärk, säger Helene Österberg.

Man gör även upp med gifterna i Värtan

Ute i Lilla Värtan ska också tjära och tungmetaller bindas på botten med hjälp av superfinkornig sand för att förhindra att föroreningarna sprider sig.

Just nu testas olika metoder för att placera ut sanden på bästa sätt. En grävmaskinist manövrerar snitsigt ner sanden i vattnet enligt ett digitalt rutnät.

Lidingöbrons fäste byggs i maj

Lite närmare Ropsten är ett annat stort bygge på gång. Från Lidingösidan växer lilla Lidingöbron fram. Stockholms stad är ansvariga för att bygga brofästet i Ropsten. Det bygget börjar i maj 2020 och måste vara helt klart i december samma år.

Här susar också cykelbanan från Lidingöbron förbi. Såväl stockholmare som Lidingöbor kommer att märka av byggprojekten.

– Det här kommer att påverka alla som reser i området med cykel, bil, eller kollektivt. Det blir stökigare än normalt. Det kommer att bullra och det kommer att lukta. Busshållplatser, cykelbanor och vägar kommer att flyttas. Men vi kommer att gör vad vi kan för att det inte ska bli allt för störande, säger Staffan Lorentz, projektchef.

Hur lång tid saneringen tar är ännu oklart. Hela området väntas vara färdigt 2028.