I våras inleddes försöken med att spela fotboll på krossade kokosnötter, hackade olivkärnor och smulad kork i Solna.
Bakgrunden är ett forskningsprojekt med målet att hitta miljövänliga alternativ till de traditionella konstgräset, som räknas som mikroplast och som sprider sig från mattorna ut i vattendragen.
De material som ingår i testerna är restproduker från livsmedelsindustrin men också från exempelvis golvfirmor och bilverkstäder.
Spelarna själva har utvärderat sina upplevelser av naturplanerna på Råstasjöns IP och föreningarna har rapporterat in löpande.
Hårt och stumt
Så hur bra funkar det då att spela på kokos? Sådär, är bedömningen.
– Det har klarnat gradvis nu under vintern att materialen inte funkat, de blir för hårda och stumma när det är kallt. Det blir också väldigt svårt att ploga då snön och granulaten sitter ihop, säger kultur- och fritidskommunalrådet Peter Edholm (L).
Av de skälen används inte planerna alls för närvarande och träningarna har flyttats till Huvudstafältet.
Resultatet är inte direkt överraskande, menar Peter Edholm, som hört om liknande erfarenheter av andra kommuner.
– Det är bra att man lär sig mer om materialen. Men tyvärr är det gummit som ligger på i stort alla konstgräsplaner det som verkar funka bäst, konstaterar han.
Forskningen fortsätter
Experimentet på Råstasjöns IP kommer dock att fortsätta. Projektet är åtminstone treårigt.
– Nu får vi vänta på att det blir varmare, men sen fortsätter vi med forskningen på den här anläggningen. Branschen håller ständigt på att ta fram nya material och förhoppningen är att man hittar ett material, en restprodukt från livsmedel eller annan svensk biprodukt, som funkar att spela på.