Resultat. Rinkebyskolans rektor Martin Malmberg, socialborgarråd Jan Jönsson (L) och skolborgarråd Isabel Smedberg-Palmqvist (L), i samtal med elever på Rinkebyskolan. Foto: Emma Löf Hagström

Förbättrade skolresultat i Järva

Skolresultaten har förbättrats i Järva sedan i fjol. Bland niondeklassare har meritvärdet höjts, och fler blir behöriga till gymnasiet. Förra veckan gjorde politiker från Stockholms stad ett nedslag i Rinkebyskolan, för att ta del av hur de arbetar.

  • Publicerad 16:43, 7 okt 2020

Politikerna i Stockholms stad hade till årets skolbudget satsat extra mycket på utsatta områden, vilket verkar ha givit resultat.

Det genomsnittliga meritvärdet i Järvaområdet har sedan i fjol ökat från 196 poäng till 208 poäng i år, och behörigheten till gymnasiet har ökat från 62,8 procent till 72,1 procent, enligt ett utskick från Liberalerna.

Besök av borgarråd

För att komma ut i Järva och ta del av hur man arbetat på skolorna besökte socialborgarråd Jan Jönsson (L) och skolborgarråd Isabel Smedberg-Palmqvist (L) Rinkebyskolan förra veckan. Skolan har historiskt sett tampats med stora problem, men har under de senaste åren arbetat hårt för att förändra situationen.

– Är det någon skillnad sedan ni började i sjuan? frågade Jan Jönsson.

– Ja, det har faktiskt blivit mycket bättre, undervisningen har förbättrats. När vi började sjuan var det kaos, lärare hade inte kontroll över eleverna. Det är stökigt ibland nu också, men inte alls på samma sätt, berättade en tjej i nian.

När Isabel Smedberg-Palmqvist sedan frågade vad de vill göra när de går ut nian var svaren eniga: läsa på gymnasiet och sedan vidare på universitet.

– Jag vill bli idrottslärare, berättade en kille.

Nytt arbetssätt

Rektor Martin Malmberg är glad över elevernas inställning.

– Jag är stolt över att målet för så många är att läsa vidare. Vi måste visserligen fortfarande höja resultaten på skolan rejält, men vi är på god väg, säger han.

Ledningen har satsat stort på att förbättra verksamheten. I fjol gick skolan in i projektet Samverkan för bästa skola, där de inom ramarna för projektet har gjort ett analysarbete av undervisningen, där både elever och personal varit delaktiga.

Utifrån detta har de sedan skapat två åtgärdsplaner, som de baserar skoldagarna på.

– Alla känner igen sig och kan relatera till planerna, och därför kan man även ta dem till sig på ett annat sätt. Det har förändrat verksamheten, säger Martin Malmberg.

Sänkt ogiltig frånvaro

Skolan har brutit ner åtgärderna till fem olika grundläggande principer för vad god undervisning är, där bland annat språkutvecklande undervisning är en parameter.

Förutom det har de exempelvis också kunnat anställa en person som enbart arbetar med att få eleverna att inte missa viktig skoltid.

– Han jobbar med de elever som har allra högst frånvaro; har kontakt med vårdnadshavare, skapar relationer till eleverna och hjälper dem med struktur, säger Martin Malmberg.

För tre år sedan hade skolan 17 procent frånvaro per elev i genomsnitt, alltså nästan en dag i veckan.

– I dag är siffran däremot 10 procent, men bara 1,4 procent av dessa är ogiltig frånvaro. Nu handlar det framför allt om att vi vill få ner den föranmälda och så kallade giltiga frånvaron, säger han.

Samverkan för bästa skola

På uppdrag av Regeringen arbetar Skolverket med riktade insatser för att stärka förskolor, skolor och huvudmän i arbetet med att planera, följa upp och utveckla utbildningen efter deras unika mål och behov. Arbetet utgår alltid efter den specifika verksamheten.