– Sallad, tomater, dill och gurka.

Med glädje pekar Olena ut vad som växer på den lilla innergården på Runstensskolan. Det som tidigare var fyllt av överväxta ogräs är nu en fullt ordnad odling.

– Jag blir lättad av att ha det här, för jag har en trädgård hemma. Det är väldigt lugnande, säger Olena.

Hon har bott på Runstensskolan i lite mer än en månad. Hon hoppas kunna åka hem till Ukraina och hämta sina två katter.

– De är kvar hemma i Kharkiv-regionen. Grannarna matar dem. Men det bombas hela tiden så jag vet inte om jag ens kommer kunna ta mig dit.

Kommunen fixar boende

Men snart inleds avvecklingen av boendet på Runstensskolan. Den 1 juli börjar Migrationsverket anvisa skyddsbehövande från Ukraina till kommunerna, som då övertar ansvaret för att ordna långvariga boenden.

Migrationsverkets förslag, som kan fastställas efter beslut från riksdag och regeringen 22 juni, säger att 58 ukrainare från Migrationsverkets boenden ska till i Haninge.

– Det är färre än vad vi hade förberett oss för. Som mest planerade vi för att ta emot 400-500, säger Meeri Wasberg (S), kommunstyrelsens ordförande och lägger till:

– Vi har vädjat om att få ta emot personer som redan finns här i Haninge. Framför allt barnfamiljer där de har börjat i skolan och har skaffat kompisar och så. Men jag vet inte om vi har fått gehör kring det än.

Ukrainarna kommer få bo på olika platser i kommunen, men det ska vara så vanliga lägenheter och boenden som möjligt. Detaljer kring detta jobbar socialstyrelsen på.

Lär sig svenska

Katya bor på Runstensskolan tillsammans med sin 13-åriga son Yegor och sin mamma Tatiana. Hon har lärt sig en hel del svenska sedan flytten till Haninge.

– Det går bra. Min lärare är Kerstin, säger hon på svenska.

Katya fortsätter sin uppvisning i det svenska språket med att berätta hur Yegor går i musikskola där han spelar piano, gitarr och dragspel. Hon har även en äldre son som är för gammal för att få lämna Ukraina.

En annan familj bosatt på skolan är Svetlanas. De är också i full gång med att lära sig språket.

– Svetlana var så stolt häromdagen över att hon kunde ha ett telefonsamtal på svenska. Hon var så glad att de förstod varandra, säger Tanya Nordgren som bland annat jobbar som tolk på boendet.

Vill stanna i Haninge

Under intervjun var Svetlana mer återhållsam med svenskan. Men budskapet är tydligt: Hon och familjen vill stanna i Haninge.

– Vår dotter Daria går i skolan och vår son Max har fått plats på förskolan från augusti. Barnen har även fått vänner, flera barn som går tillsammans. Och min man Sasha ska börja jobba i Stockholm.

Efter att ha flytt kriget och att deras forna hemstad Mariupol nu är under rysk kontroll finns det inga planer på att återvända.

– Vi lever och nu bygger vi vårt liv här.