Andelen niondeklassare som uppger att de mår dåligt fortsätter att öka. Foto: Mostphotos

Fler unga mår dåligt i Stockholm – värsta siffran någonsin

Ungdomar i nian uppger i allt högre utsträckning att de mår dåligt, utan att veta varför. – Stress och press påverkar. Men också sociala medier. När jag var liten och inte blev bjuden på fest visste jag inte ens att det var fest. Idag ser man i sociala medier att festen pågår utan att man är bjuden, säger skolborgarrådet Isabel Smedberg Palmquist (L).

  • Publicerad 15:20, 11 aug 2022

Ungdomar i Stockholm mår sämre. Det stod klart idag när Liberalernas Jan Jönsson och Isabel Smedberg Palmquist presenterade resultaten av Stockholmsenkäten.

Förekomsten av psykisk ohälsa har under många år visat på en negativ utveckling i Stockholmsenkäten, och i år uppmäter man den högsta andelen någonsin. Av niondeklassarna uppger 34 procent att de känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför.

Isabel Smedberg Palmquist tror att det finns flera anledningar till den höga siffran. Press och stress över kompisar, betyg och gymnasiet. Men också sociala medier, där allt är perfekt och tillrättalagt.

– När jag var liten och inte blev bjuden på fest visste jag inte ens att det var fest. Idag ser man i sociala medier att festen pågår utan att man är bjuden, säger Isabel Smedberg Palmquist och fortsätter:

– Sen tror jag att stigmat har försvunnit. Ungdomar vågar i allt större utsträckning prata om när de mår dåligt, både killar och tjejer. Det gör att siffran nog är mer rättvisande nu än vad den varit tidigare.

Mindre våld

Av enkäten framgår också att Stockholms ungdomar både utsätts och använder våld i allt lägre utsträckning.

– Generellt är det små förändringar från enkäten från 2020, men några saker sticker ut. Frågan om våld är en av dem, säger Jan Jönsson.

I media rapporteras det om unga kriminella och våld som ökar. Men det är alltså inte hela bilden. Däremot tror både Jan Jönsson och Isabel Smedberg Palmquist att problemet snarare är att det finns två parallella utvecklingar. I den stora gruppen minskar både användandet och utsattheten för våld. Medan det ökar i en mindre grupp.

Leder till andra problem

Även användningen av lustgas är något som sticker ut jämfört med 2020, då enkäten senast genomfördes.

Av de som uppger att de sniffat eller boffat, svarar 84 procent i gymnasiets år 2 och 61 procent av niondeklassarna att det var lustgas de använde.

– Det här är allvarligt. Vi ser att användandet av lustgas kan leda till andra problem, som sexuella övergrepp, rån och trakasserier, säger Jan Jönsson.

Övergripande är det dock vanligast att inte ha provat varken att boffa eller sniffa. I grundskolan är andelen som aldrig provat 94 procent och 91 procent i gymnasiet.

Det vita snuset

Bland resultaten kan också nämnas alkoholkonsumtionen som fortsätter att minska, och användningen av vitt snus som ökar.

Vita snuset populärt – särskilt bland unga

Funnits sedan 70-talet

Stockholmsenkäten har i olika former genomförts sedan 1970-talet. Kommunala skolor är ålagda att delta, medan det är friviiligt för fristående.

Stockholmsenkäten utförs även i majoriteten av Stockholms läns kommuner, i år genomförs undersökningen i 25 av 26 länets kommuner.

I Stockholms stad deltog drygt 11 500 elever från nian och årskurs två på gymnasiet.

Visa merVisa mindre