Fler broar får stängsel för att förhindra självmord

I år får Västerbron högre stängsel även på den västra sidan för att förhindra folk från att hoppa. Dessutom diskuteras kameraövervakning och informationsskyltar. Ännu sker många självmordsförsök.

  • Publicerad 10:32, 18 jan 2013

I somras sattes högre skyddsstaket upp på Västerbron för att förhindra självmord och självmordsförsök. Bron, utpekad som en plats där många självmordsincidenter sker i stan, blev första prioritet för trafikkontoret, som ingått i en del av projektet SPIS (Självmordsprevention inom Stockholms län).
I SPIS-projektet har representanter från bland andra Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, brandförsvaren, polisen,  Stockholms läns landsting, och SOS Alarm ingått. Fokus för gruppen har inledningsvis varit att hitta platser där ett preventivt arbete kan minska risken för att någon ska välja att ta sitt eget liv.
Man har även utvecklat möjligheterna att kunna samverka mellan olika aktörer på ett effektivare sätt och genom utbildning vill man ge personalen en ökad förmåga att kunna möta och samtala med en självmordsnära person.

Svårbedömd effekt

Att man inledde med Västerbrons östra sida berodde på att flest hopp skett därifrån. Många tillbud sker fortfarande enligt den statistik vi låtit Jonas Lundborg ta fram. Han är en av personerna som arbetar med projektet för Storstockholms brandförsvars räkning.
– Det ökade skyddet har säkert bidragit till någon effekt men det har gått lite för kort tid att bedöma det än, säger Jonas Lundborg.
I juni är det tänkt att också den västra sidan ska få liknande skydd som den östra. Även andra insatser såsom kameror och informationsskyltar diskuteras.
– Förutom skydden och barriärerna kan det komma upp skyltar som riktar sig till den som mår dåligt och en eventuell åtgärd från trafikkontoret kan bli kameror, men då är det viktigt att någon bevakar en sådan monitor, säger Jonas Lundborg. 

Felaktig uppfattning
Många argumenterar mot ökade skydd – ”den som vill gör det ändå”.
– Det är en föreställning som helt enkelt inte är sann, hela det här området omgärdas av felaktigheter som folk ser som sanningar: ”Sätter vi skydd på den här bron går de till nästa bro”. Men det finns bevis på att det inte stämmer.
Efter att det andra stängslet satts upp kommer andra broar i stan följa. Trafikkontoret tittar bland annat på liknande åtgärder för Barnhusbron.
I framtiden hoppas också Jonas Lundborg att tunnelbaneperronger kan få ett ökat skydd, på samma sätt som de så kallade plattformsväggar som kommer sättas upp i samband med bygget av Citybanan. Men i det befintliga tunnelbanesystemet är det svårare.
– Svårigheten för SL är att man har olika tågtyper och att perrongerna ser lite olika ut, en del är lite svängda. Det finns ingen lösning i närtid men på sikt eller på mycket lång sikt tror jag att det kan bli så. Hade tunnelbanan byggts i dag hade det säkert funnits.

Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp: Telefon: 020-22 00 60

Fakta

Tänkbara broar i SPIS-projektet

Broar som 
kan få högre skyddsstängsel
Barnhusbron.
Skanstullsbron.
Liljeholmsbron.
Danvikstullsbron.
Årstabron.
Tranebergsbron.