Den bofasta befolkningen i Stockholms skärgård blir allt större och är nu 1 439 personer – 755 hushåll – vilket är en ökning med 15 procent på sex år, från år 2015 till 2021.
Det visar nya siffror från Region Stockholm och det handlar om fjorton öar som är utpekade som kärnöar i Stockholms skärgård: Arholma, Gällnö, Gräskö, Ingmarsö, Öja (Landsort), Möja, Nämdö, Ornö, Ramsö, Runmarö, Sandön, Svartsö, Tjockö och Utö.
Fler barnfamiljer
Framförallt är det familjer med barn i åldern 0–14 år som ökar.
Skärgårdsregionråd Gustav Hemming (C), hur ser du på det här?
– Jag blir jätteglad! Det är första gången på väldigt länge som vi ser en sådan kraftig ökning av antalet bofasta i Stockholms skärgård. Extra kul är det att det är barnfamiljer.
Gustav Hemming, (C) Skärgårdsregionråd i Stockholm.
Sarah Svensson.
En orsak till de positiva siffrorna är pandemin, då fler ville testa att flytta ut från stan, menar Gustav Hemming. Även bredbandsutbyggnaden i skärgården, som pågått i cirka tio år, kan ha spelat in.
– Det har gjort det möjligt för fler att bo och jobba på öarna, säger han.
Sandön ökat med nästan 40 personer
När det gäller Värmdös öar kan man se att Svartsö har ökat från 60 till 70 personer sedan 2015, Sandön från 90 till 128 och Runmarö från 238 till 265. Möja och Nämdö har haft en svagare ökning och på Gällnö har det i princip stått stilla under den här perioden.
Mellan åren 2010 och 2015 minskade antalet bofasta men nu har det alltså vänt upp igen.
För att få ännu fler att vilja flytta ut till kärnöarna, och få dem som redan bor där att stanna kvar, krävs några saker, menar Gustav Hemming: Fler året-runtbostäder, ännu mer bredband, mer kollektivtrafik till öar där det byggs bostäder och där befolkningen ökar, och skolor som öppnas om behov uppstår.
Det tidigare styret i Värmdö ville lägga ner högstadiet på öarna, hur ser du på det?
– Det är kommunerna som måste göra bedömningen och fatta besluten, och det är en svår ekvation, med litet elevunderlag. Men man vet att ö-skolorna är extremt viktiga för utvecklingen i skärgården. De bidrar till föryngring och stabilitet, vilket är en förutsättning för en livskraftig skärgård, säger han, och tillägger att dagens regelverk kring skolor kanske behöver anpassas mer efter livet ute på öarna.
Kerstin Öhman Moberg och Fredrik Zetterberg från Skärgårdspartiet i Värmdö.
Eva Tonström
Skärgårdspartiets Fredrik Zetterberg gläds också över siffrorna.
– Jättekul! Långsiktiga förutsättningar är det viktigaste för att få folk att våga ta steget. Skolan måste exempelvis finnas kvar, båten måste gå och vatten, avlopp och annat praktiskt måste fungera. Ju fler som väljer att göra öarna till sina hem, desto lättare blir det att förse dem med god samhällsservice, säger han.
"Fel att strypa bredband till skärgården"
Ytterligare ett slag mot tillväxten i Stockholms skärgård. Det säger Möjabon Sune Fogelström om att bredbandsutbyggnaden till öarna stryps.
Mitt i Värmdö berättade förra veckan att det kommer bli svårare att få bredband till öarna i Stockholms skärgård. Orsaken är omprioriteringar hos staten när det gäller ekonomiskt stöd, framförallt till fritidshusområden.
Möjabon Sune Fogelström menar, liksom Region Stockholm, att det här går helt emot utvecklingen och arbetet med att få fler att vilja flytta ut och bosätta sig i skärgården.
– Pandemin har lärt oss att det är möjligt att jobba på distans och allt fler här ute gör det, distans har blivit norm. Men de öar som saknar bredband kommer man inte åka ut och sätta sig och jobba på, säger han.
"Feltänk"
Det är inte bara permanentboende som jobbar från öarna, även till viss del fritidsboende, enligt Sune, därför behöver även de bredband.
– De kanske vistas här ute några dagar i veckan och är en del av vårt skärgårdssamhälle. De handlar mat, utnyttjar båttrafiken och så vidare. Varje familj, varje arbetstillfälle som bidrar till utveckling här ute är viktiga för oss.
Skärgårdspendlare. Många Stockholmare väljer att jobba på distans från fritidshuset i skärgården.
Pekka Pekköö
Att minska ner stödet för fiberutbyggnad i Stockholms län är ett feltänk, enligt Sune Fogelström.
– Region Stockholm är Sveriges tredje största landsbygd, med 140 000 invånare som bor på landet. Då blir det här ett tokigt sätt att se på saken. Stockholm är inte homogent.
Svajjig mobiltäckning
Konsekvensen av att bromsa utbyggnaden av bredband blir att personer på icke anslutna öar måste förlita sig på mobila uppkopplingar och master, enligt Sune.
– Lägg till att det fasta telefonnätet håller på att försvinna helt. Då blir bra mobiltäckning ännu viktigare.
Varför räcker inte det mobila nätet?
– Den mobila uppkopplingen är väldigt ojämn, ibland fungerar det, ibland inte, och så kan man inte ha det när man försöker jobba. Många här ute som inte har bredband hör av sig och vill ha det.
De senaste åren har dock många av de större öarna i Värmdös skärgård fått bredband, förklarar Sune Fogelström, som var med vid utbyggnaden av fibernätet i Möjaskärgården, när totalt 52 öar blev anslutna.
– Det är ytorna runt Hjälmö, Gällnö, Lådna och Svartsö, inre mellanskärgården, som fortfarande är utan och där är ju en stor utbyggnad på gång. Men de som inte får bredband nu kommer knappast att få det i framtiden, menar Sune.
– Samtidigt är det inte kommersiellt rimligt att bygga ut till gles glesbygd. Någon måste betala för det, så det är en svår ekvation, tillägger han.
LÄS ÄVEN
https://www.mitti.se/nyheter/skargardsoar-riskerar-bli-utan-bredband-6.3.45138.45cea95d51
De här får bredband i sommar
Sollenkroka ö
Galtholmen
Lådna
Arbodaön
Ängsholmen
Gällnö
Hjälmö
Karklö
Högsholmen
Trångholmen
Björkholmen
Alsvik
Träskö
Ramsö
Källa: IP Only