– Vi som lever nu har mycket att tacka de som har kämpat före oss för bättre levnadsförhållanden för alla, Kerstin Sunemark Nyman, volontär i Sollentuna Kvinnojour.
I Sollentuna har Rädda Barnen, Sollentuna Kvinnojour, Sollentuna Rödakorskrets och Sollentuna Väsby FN-förening tillsammans med Arena Satelliten sedan ett antal år tillbaka uppmärksammat kvinnodagen i form av föredrag på Arena Satelliten.
De har varit mycket uppskattade, berättar Carina Bindzau som är ordförande i Sollentuna FN-förening.
– Vi har lyft svåra och viktiga frågor för kvinnor och flickor i dagens svenska samhälle, till exempel sexuella trakasserier, könsstympning, barnäktenskap och våld mot kvinnor. Förra året tog vi upp det hedersrelaterade våldet under rubriken ”I Hederns namn”, säger hon.
Utställning i stället
Kunniga föreläsare har bjudits in och i samband med 100-årsminnet av att Sverige fick kvinnlig rösträtt har de kvinnor som i början av 1900-talet kämpade för kvinnans ställning i samhället uppmärksammats.
I år är det precis 100 år sedan det första demokratiska valet med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Året därpå tog de fem första kvinnorna plats i riksdagen bland de 375 männen. I dag utgör kvinnorna 46 procent av riksdagsledamöterna.
På grund av coronapandemin kan kvinnodagen inte firas på samma sätt som vanligt. Men firas ska den och i stället för föredrag på Arena Satelliten blir det en utställning som lyfter fram fem kvinnliga pionjärer.
Den kan ses på biblioteken i Sollentuna centrum, Edsberg och Rotebro, och på ICA Maxi i Häggvik. Dessutom kommer utställningen att finnas på sociala medier, på respektive förenings Facebook och Instagram.
Vasaloppet 1923
En av de fem kvinnorna som uppmärksammas är Karolina Widerström, född 1856. Hon var Sveriges första kvinnliga läkare. Hon ville att flickors och kvinnors hälsa, rättigheter och möjligheter skulle bli de samma som för pojkar och män. I dag är cirka 50 procent av alla läkare kvinnor.
Ett annat slags pionjär är Margit Nordin. 1923 åkte hon Vasaloppet som första kvinna. 1924 förbjöds kvinnor att åka Vasaloppet då det ansågs för jobbigt för dem – ”det fick räcka med ett kavat fruntimmer”.
Först 1981 blev det åter tillåtet för kvinnor att åka Vasaloppet. Några kvinnor hade under åren däremellan trotsat förbudet att åka genom att klä ut sig till män och anmält sig med manliga namn.
– Vi vill lyfta fram och visa exempel på att förändring är möjlig. Låt dig inspireras av utställningen! säger Carina Bindzau.
– Det behövs nya föregångare för en bättre framtid! säger Kerstin Sunemark Nyman.