Skolinspektionen har i en uppmärksammad rapport granskat 28 skolor i landet med långvarigt låga kunskapsresultat.
Fyra av skolorna ligger längs gröna linjen i söderort: Farsta grundskola, Hökarängsskolan, Bäckahagens skola och Hagsätraskolan.
Skolinspektionens generella slutsats är att kommunerna i många fall inte har satsat – eller har satsat på fel saker – för att bryta de låga resultaten på de 28 skolorna.
– Vi ser att man behöver komma närmare kärnverksamheten och satsa på det som verkligen gör skillnad för eleverna, säger Karin Lindqvist, rapportförfattare på Skolinspektionen.
Få satsningar i klassrummet
Satsningar på att utveckla själva undervisningen har generellt varit lågt prioriterat, enligt Skolinspektionen.
Granskningen visade också problem med hög omsättning av rektorer. Både Hökarängsskolan och Farsta grundskola hade till exempel tre olika rektorer perioden 2010-2019.
– En skola med stora utmaningar behöver kontinuitet men ofta är det precis tvärtom, säger Karin Lindqvist.
Vad beror det på?
– Det är tungt att vara rektor på en skola med stora utmaningar. Huvudmannen måste stötta rektorn så att det inte blir ett ensamarbete.
Möttes av kritik
Rapporten har dock fått kritik för att ge en inaktuell bild av läget i Farstaskolorna. Både Farsta grundskola och Hökarängsskolan svarade med att skicka ut brev till föräldrar med färska siffror från bland annat nationella prov, som antyder att skolorna är på väg att vända utvecklingen.
Däremot ville ingen av rektorerna prata med Mitt i Söderort utan hänvisar till Farstas grundskolechef Peter Bragner.
– Det finns många förklaringar till att resultaten över en tioårsperiod för dessa skolor har varit sviktande, säger han, och nämner bland annat sammanslagningen mellan Hästhagsskolan och Kvickenstorpsskolan till nya Farsta grundskola.
– Det har varit en lång process att slå ihop skolor och flytta in i nya lokaler. Hökarängen har haft en evakuering och båda skolorna har haft omsättning i skolledningen. Detta har bland annat bidragit till att många elever valt att lämna dessa skolor tidigare.
Annat läge nu
Men sedan 3-4 år har skolorna stabila organisationer och bra samarbete med staden, hävdar Peter Bragner.
– Såväl Farsta som Hökarängen har varit föremål för inspektioner för ett par år sedan och det finns i dag ingen kvarstående kritik mot någon av skolorna. Den återkoppling vi nu har från Skolinspektionen är att skolorna bedriver ett väl fungerande arbete inom såväl undervisning som omsorg, säger han.
Nöjda föräldrar
Flera föräldrar som Mitt i pratar med bekräftar bilden av en skola som fungerar bra. Anna Fernström, vars barn går i fyran och sexan på Farsta grundskola, är en av dem.
– Det finns bra personalteam i varje årskurs. Samverkan mellan skola och fritids fungerar bra. Lärarna är engagerade i barnen och duktiga på att återkoppla till föräldrar, säger hon.
Hon vill särskilt lyfta fram skolans hantering av kränkningar.
– De gånger mina barn har utsatts för rasistiska kränkningar har skolan tagit det på stort allvar och vi har haft en bra dialog.
Att kunskapsresultaten varit låga på skolan är inget som oroar Anna Fernström.
– Det känns som att det finns förutsättningar för att de ska lyfta, säger hon.
Ska starta läxhjälp
Farstaprofilen Geir Stakset, klubbchef i FOC Farsta fotboll, har barn i samma skola. Han vittnar om kaos efter sammanslagningen 2017.
– Sju lärare hade min dotter på ett år. Hur ska du få ihop det då? Hon tappade typ ett års undervisning, säger han.
Nu tycker även han att läget är mer stabilt. Men han poängterar att hela lokalsamhället måste engagera sig i barnen för att det ska funka i skolan.
Genom FOC Farsta planerar han att dra i gång läxhjälp där elever ska kunna få betalt för att hjälpa sina kompisar.
– Jag var jättearg på skolan förut men de har jobbat så in i helvete för att komma rätt. Då vill jag vara med och hjälpa dem. För de som går i sexan börjar resan nu för att klara målen i nian. Vi kommer att vända det, säger han.