I dag finns ungefär 5 000 hushåll i Fruängen. Om ett antal år kan de vara 6 000. Stockholms stad vill bygga 1 000 nya bostäder här – 500 i centrum och 500 i områdena runt omkring.

Det kommer att göra Fruängen både tätare och högre. I dagens låga centrum planeras till exempel elva våningar höga punkthus och kvarter med sju våningar höga hus.

Samtidigt vill man spara grönska. Därför planeras många av de nya husen på parkeringar – till exempel den L-formade parkeringen ovanför t-baneingången. Cirka 600 p-platser i Fruängen byggs bort, om planerna förverkligas.

– Vi har fått tydliga direktiv från stadsbyggnadsnämnden om att fokusera på parkeringsytor för att värna gröna ytor, säger Anja Linna, stadsplanerare vid stadsbyggnadskontoret.

Hon lyfter också fram Fruängsbornas egna prioriteringar i den tidiga dialog som staden genomförde om byggplanerna i början av 2021

– Många lyfte fram grönstråk och parker som stora värden. Dessutom ville man ha mer service och handel i centrum. Vi har tagit fasta på båda aspekterna, säger hon.

Avgifter kan vara på väg

Stadsbyggnadskontorets bedömning är att de 600 p-platserna inte behöver ersättas eftersom antalet p-platser i Fruängen är högre än bilinnehavet. Att många Fruängsbor ändå har svårt att hitta p-plats beror på att många som inte bor i området parkerar här, eftersom det är gratis till skillnad från i flera grannstadsdelar.

Men så kommer det inte alltid att vara, bedömer stadsbyggnadskontoret.

– På längre sikt tror vi att det blir p-avgifter i Fruängen och det löser en del av problemet med att folk utifrån parkerar här, säger Anja Linna.

"Huggsexa om p-platser"

I Fruängen stöter Mitt i på 37-åriga Linnea Rommedahl, som är på väg till t-banan. Hon har inte hört talas om planerna men blir bekymrad när hon hör att p-platser kan byggas bort.

– Vi köade i fem–sex år för att få en p-plats i vår bostadsrättsförening. Innan dess fick vi cirkla runt i evigheter för att få en plats. Det är huggsexa. Så om de bygger nya bostäder på p-platser måste de verkligen se till att lösa parkeringsfrågan, säger hon.

36-åriga Katya Gehrke har samma erfarenhet Hon och hennes sambo står i kö hos sin bostadsrättsförening för en p-plats och hon berättar att det kan ta "hopplöst lång tid att hitta en p-plats". Men hon är positiv till att Fruängen förtätas, betonar hon.

– När jag flyttade till Sverige från Tyskland hade jag jättesvårt att få en bostad och bodde dyrt i andra hand. Så är det för många. Det behövs fler bostäder, jag är positiv till att det byggs, säger hon.

Mobilitetshus planeras

Förtätningen av Fruängen hänger tätt samman med utvecklingen av Fruängen som en knutpunkt för kollektivtrafik. Spårväg Syd ska få en hållplats här och planen är att skapa en gemensam bytespunkt för buss, spårväg och tunnelbana. Tanken är att effektivare kollektivtrafik och ett förstärkt nät av cykelvägar ska minska behovet av bil.

Dessutom vill man bygga ett mobilitetshus nära knutpunkten – en plats där man kan hyra elcyklar, lådcyklar, bilar och andra fordon. Även det är ett sätt att minska behovet av att äga bil.

Det låter bra, tycker Katya Gehrke.

– Jag är för system för uthyrning av fordon och tycker att det är jättebra att kollektivtrafiken byggs ut. Det är bra för miljön, säger hon.

"Bygg studentbostäder"

43-årige Johan Suhr är på promenad i centrum med 2,5-årige sonen Leo när Mitt i frågar vad han tycker om planerna.

– Det vore bra om en del av bostäderna blev studentbostäder. Behovet är skriande. Sedan önskar jag att man behåller så mycket grönstruktur som möjligt. Vi är dåliga på stora parker i Sverige, det blir ofta bara småsnuttar kvar när det byggs.

Ett mobilitetshus är en god tanke, tycker Johan Suhr:

– Men systemet får inte blir för krångligt med en massa olika uthyrare som alla kräver olika appar. Det ska vara enkelt att hyra!

Det är inte bara samråd om Fruängens förtätning som pågår i oktober. Fram till den 10 oktober kan man också komma med synpunkter på hur Spårväg Syd ska dras, som Mitt i tidigare har berättat.

Region Stockholm har presenterat flera alternativ på var spårvägen ska gå igenom Fruängen, på sin väg mellan Älvsjö och Flemingsberg.

I norr eller söder

Det första alternativet innebär att spårvägen dras längs Älvsjövägen och vidare mot Fruängen via Mickelsbergsvägen och Fruängsgatan. Det innebär att den nya bytespunkt för kollektivtrafik som beskrivs i artikeln här intill placeras vid Fruängsgatan, i den södra delen av Fruängens centrum.

Men eftersom Region Stockholm har identifierat flera problem med den dragningen har man också tagit fram andra alternativ. Ett av dem innebär att spårvägen dras längs Älvsjövägen och sedan går längsmed E4/E20. Då förläggs bytespunkten i stället i norra delen av Fruängens centrum, nära E4/E20.

På stadsbyggnadskontoret förespråkar de som arbetar med Fruängens utveckling att Region Stockholm ska välja detta alternativ.

– Vi ser större fördelar för utvecklingen av Fruängen om man väljer att dra spårvägen längs E4/E20. Det skulle bland annat göra det möjligt att låta Fruängens centrum växa norrut, säger stadsplaneraren Anja Linna.

Tidsplan påverkas

Det blir också lättare att utveckla de södra delarna av Fruängens centrum om spårvägen inte dras där. Det blir plats för fler arbetsplatser, service och bostäder. Dessutom blir planerna för Mickelsbergsvägen lättare att förverkliga. Där vill staden vill bygga nya bostäder, på naturmark mitt emot Långbroparken.

När spaden kan sättas i jorden är inte klart.

– Tidsplanen för utvecklingen av Fruängen är mycket beroende av när utbyggnaden av Spårväg Syd kan ske och hur den blir, säger Anja Linna.