Färre och mindre fiskar i Haninges vikar

Sedan fiskeförbudet i Lännåkersviken vid Gålö upphörde 2015 har fiskebeståndet krympt till tidigare låga nivåer. I dag kämpar gösen, gäddan och abborren i ett trefrontskrig om sin överlevnad.

  • Publicerad 07:15, 20 jun 2022

Skarven hugger på allt som rör sig

– 31. 24. 21. 20. 18. 21.

Ture Hagman ropar ut centimeterlängden på ett gäng abborrar, en av flera olika fiskar som dragits upp denna runda av provfiske i Lännåkersviken. Samtidigt sitter Åke Thudén på en liten pall och antecknar fiskart och dess längd. Resultatet rapporteras sedermera till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som gett dessa privatpersoner uppdrag att mäta fiskbeståndet i viken.

Projektet har pågått sedan 2009 där mätningar gjorts under fem veckor varje vår. Men allt indikerar på att fiskarna har blivit färre och mindre.

– Förr ansågs de här vattnen vara Stockholms absolut bästa gös- och gäddvatten, säger Åke Thudén.

– När vi började provfiska här fick vi så mycket fisk att vi bara vägde, för det gick inte att hinna med att mäta över 1000 fiskar. Men de som är kvar i dag är få, magra och små, säger yrkesfiskaren Ture Hagman.

"Det blev kaos"

I studiens början gällde ett fiskeförbud i Lännåkersviken och Blista fjärd under fem år, mellan 2010 och 2015. Det infördes som ett projekt på uppdrag av regeringen för att mäta effekten av fiskeförbud. Resultaten var goda. Det syntes god tillväxt bland gös, gädda och abborre i Lännåkersviken. Men utvecklingen gick tillbaka åt fel håll när det totala fiskeförbudet släpptes 2015, för att endast gälla mellan 1 april och 15 juni varje år.

– 16 juni det året stod det en rad av båtar och väntade på att få fiska. Då hade ryktet gått ut att fiskarna vuxit till sig så mycket under fem års förbud. Det blev kaos här inne, berättar Åke Thudén.

Skarven tar över

Men fisket är inte det enda hotet mot fiskarnas levnad i Lännåkersviken. Kanske det allra största, enligt Ture Hagman och Åke Thudén, är fågeln skarv.

–  Vi ser här hur skarvskadad fisken är i dag. Räkna procentuellt sett hur många som var skadade och titta på helheten, säger Åke Thudén.

– Ett år var alla gösar som vi fick upp som var större än 43 centimeter rivna av skarv. Det beror på att den är för stor för skarven att ta. De andra har de väl ätit upp. Så de går hårt åt beståndet, skarven hugger på allt som rör sig, säger Ture Hagman.

Doppar skarvägg i olja

På ön Skraken utanför Dalarö finns en stor skarvkoloni med över 1000 bon, enligt Åke Thudén. För att begränsa skarvens påverkan brukar Åke vara med och doppa skarvägg i blåfärgad rapsolja. Det hindrar embryot från att utvecklas och ses som det mest effektiva sättet att få bort skarv.

– I år var det en sådan kall vår så under vår tillståndstid hade skarvarna knappt börjat häcka. Vi fick en liten förlängning och kunde oljera 1440 ägg. Men en normal vår hade vi kunnat oljera upp emot 2500 ägg.

Utöver skarven är gråsälens närvaro också ett hot mot fisken. För att hindra att de tar sig in i Lännåkersviken sitter det en sälskrämma som piper högt i vattnet vid den trånga inpasseringen från Blista fjärden.

Minskar i hela skärgården

Ulf Bergström, forskare på SLU, säger att utvecklingen av fiskbeståndet i hela Stockholms skärgård ser dyster ut där många arter har blivit färre.

– Tittar man på olika delar av skärgården är det framför allt i områden lite längre från fastlandet som har haft starka minskningar, säger han.

Ulf Bergström menar att skarven och gråsälen bidrar till det, men fisken spigg är nog värst.

– De är effektiva på att äta ägg och larver. Invasionen av spigg har lett till att bestånden nästan helt slagits ut it yttre skärgården, säger han och lägger till:

– I inre skärgården finns det fortfarande gott om abborre och gädda. Det finns tecken på nedgång, men med hyggliga bestånd kvar. Vi måste slå vakt om det som finns kvar i inre skärgården.

I den inre skärgården har Ture Hagman och Åke Thudén märkt att det verkar bli fler smågösar, 16-18 centimeter långa, för varje år som går.

– Det är roligt att det är tillväxt. Men vi måste få bort de jäkla skarvarna. Jag tror att den äter mer än halva beståndet av gös som växer upp här, säger Ture.

Nytt fiskeförbud i Lännåkersviken ser osannolikt ut

Under det femåriga fiskeförbud som rådde 2010-2015 syntes det god tillväxt i Lännåkersviken. Trots att bestånden minskat igen ser det inte aktuellt ut med ett nytt långvarigt förbud.

– Tittar man på bestånden så är de nere på samma nivå som när fiskefria områden infördes förra gången. Det har inte blivit bättre, konstaterar Ulf Bergström, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Från länsstyrelsen hade länsfiskekonsulent Henrik C. Andersson gärna sett att fiskeförbudet hade förlängts redan 2015.

– Men då visade det sig att flera av dem som äger fiskerätten i området motsatte sig det. Då gjorde juristerna från Havs- och vattenmyndigheten bedömningen att det var en för stor inskränkning i enskild rätt, säger han och tillägger:

– För ett totalt fiskeförbud måste man ta ny vända med fiskerättsägare och se hur de ställer sig till det i dag. För utan deras samtycke ser jag det som helt uteslutet.

Det är Havs- och vattenmyndigheten som utfärdar fiskeförbud, oftast efter begäran från länsstyrelsen. Martin Rydgren är utredare på myndighetens enhet för fiskereglering och han ser det inte som aktuellt att införa ett nytt fiskeförbud.

– Vi använde totalförbudet som en boost under fem år och ser om det går att bibehålla den effekten med mildare reglering genom förbud mellan 1 april och 15 maj varje år. Är det så att bestånden kraschar igen då får vi göra en ny bedömning. Håller det sig så vet vi att det funkar, säger han.

Jakt på skarv och säl

Länsstyrelsen i Stockholm har ett uttalat mål om att halvera beståndet av skarvar i skärgården. 2020 sattes målet att gå från 6000 skarvbon till 3000 vid 2030. Länsstyrelsen ger tillstånd till jakt av skarv, men även det mer effektiva tillvägagångssättet oljering av skarvägg.

– Fiskebestånden har gått tillbaka och min bedömning är att det inte är fiskets fel, utan det är predation av skarv och gråsäl. Där försöker vi motverka det, bland annat med omfattande jaktbeslut på skarv, säger Henrik C. Andersson.

Licensjakt på gråsäl pågår också just nu, från 6 juni till 15 januari 2023. Utöver det används sälskrämmor, maskiner i vattnet som piper, för att hålla sälar borta från vikar.

– Gråsälarna söker sig längre och längre in i skärgården. De blir fler och fler och strömmingsbeståndet i yttre skärgården är i så dåligt skick, så de söker sig efter ny föda i vikar.

Provfiske i Lännåkersviken

Sedan 2009 har det genomförts så kallat provfiske i Lännåkersviken. Uppdraget kom ifrån regeringen och genomförs med Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen i Stockholm och SLU.

Tre dagar om veckan i fem veckor varje år registrerar Ture Hagman och Åke Thudén fiskarna som fastnat i ett utsatt flytgarn, en form av fiskfälla. Resultatet har jämförts med provfiske i Askviken som referens.

Fram till 2015 rådde totalt fiskeförbud i Lännåkersviken. Under den perioden syntes bra tillväxt av fisk. Men sedan förbudet justerades till endast 1 april till 15 juni varje år har bestånden minskat igen till ungefär samma nivåer som när förbudet infördes.

Visa merVisa mindre