Uttalande. Efter 15 månader i tillfälligt boende för Samira och hennes två barn skrev mammans psykolog: ”Botkyrka kommun brister i sin vilja eller förmåga att ge patienten det stöd hon behöver.” Detta efter kommunens beslut att inte hjälpa mamman och barnen till vanlig bostad genom så kallat kommunkontrakt. Bilden är tagen på familjens förra boende. Foto: Anders Björklund

Familjen kämpar för en fast punkt

Samira och hennes två barn har bott i långt över ett år på tillfälliga boenden som Botkyrka kommun betalat. Men någon permanent lösning finns inte i sikte. Nu vädjar mamman om en fast punkt i tillvaron.

  • Publicerad 22:16, 17 dec 2020

Vi behöver ett ställe där vi kan bo och leva länge.

Det var förra hösten som Mitt i kom i kontakt med familjen av en tillfällighet. Redan då bodde Samira, som egentligen heter något annat, och hennes två barn på ett boende i södra Stockholm. Samira som tidigare bott i Tumba, är svensk medborgare och vände sig till Botkyrka kommun när hon återinvandrade förra året.

Till en början var familjens boendesituation mycket osäker. Botkyrka kommun beviljade boende för en eller några dagar i taget. På grund av hennes psykiska ohälsa tillbringade hon dagarna med att söka stöd, bland annat hos kyrkans diakoner, läkare och psykologer.

Samira som saknar socialt kontaktnät, jobb och pengar hänvisades till att söka bostad på den ordinarie bostadsmarknaden.

– Det känns som en omöjlighet. Vi får gå till socialjouren på kvällen om vi inte fått bostad, sade hon till Mitt i förra hösten.

Kameraövervakades

Efter ett tag löste sig de akuta problemen. Familjen fick stanna längre på boendet som ligger i en fastighet där även missbrukare och personer med psykisk ohälsa bor. I de allmänna utrymmena finns säkerhetskameror uppsatta.

När Mitt i kom på besök visade hon upp deras ”familjerum”. Kök och toalett delade de med andra. De bodde i en korridor med andra barnfamiljer.

Här fick de bo i ett år. För boendet betalade Botkyrka kommun cirka 18 000 kronor i månaden enligt de inbetalningar Mitt i tagit del av. Men familjen mådde dåligt. Mamman har fått medicinera mot både depression och ångest. Även barnen mår dåligt, vilket Mitt i fått bekräftat av psykologintyg.

Barnkonventionen är lag

Sedan den 1 januari i år är FN:s barnkonvention svensk lag. Unicef, som sammanfattat konventionens innebörd, skriver i en av sina punkter: ”Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.”

– Sannolikt kommer det leda till att färre barn behöver leva i tillfälliga boenden, sade Rita de Castro, verksamhetschef på socialförvaltningen till Mitt i inför lagändringen.

Samira berättar att socialförvaltningen tidigare i år uppmanade henne att söka ett billigare boende.

När Mitt i träffar dem mer än ett år senare, vintern 2020, bor de i ett vandrarhem på landet i Botkyrka med fin trädgård, ett rum och kök med badrum. Men hemmet ligger invid en större väg. Och långt från den förskola och skola barnen går på. Kommunens pris: 10 500 kronor i månaden.

Avslag på kommunkontrakt

– Det är bättre här än på förra boendet. Men vi behöver ett ställe där vi kan bo och leva länge, förklarar Samira.

I november fick familjen avslag på ett så kallat kommunkontrakt, där kommunen ordnar en permanent bostad, genom exempelvis Botkyrkabyggen. I avslaget skriver kommunens handläggare att mamman inte har några hinder för att hitta bostad på den ordinarie bostadsmarknaden i form av betalningsanmärkningar eller skulder:

”Beslutet är inte helt förenligt med barnens bästa men de har ett boende och vissa insatser för både mamman och barnen”, skriver handläggaren i beslutet.

Psykologen till ett av barnen skrev i ett intyg efter beslutet i november att ”barnen återigen hamnar i skottlinjen för tolkningar som omöjligt kan sätta barnens behov i centrum”.

Vill inte kommentera

Trots att mamman vill att tidningen skriver om situationen och att Botkyrka kommun fått en fullmakt för att kunna tala om hennes ärende med Mitt i, vill inte kommunen svara på tidningens frågor utan hänvisar till sekretess. Men tillförordnade socialdirektören Charlotte Lagerkvist skriver i ett mejl till Mitt i att kommunen gör en barnkonsekvensanalys i alla beslut som fattas.

”Självklart arbetar vi för att de ärenden där barn finns med skyndsamt ska få så trygga och permanenta boendelösningar som möjligt. Socialtjänstens stöd i boendefrågor är dock beroende av samarbete med fastighetsägare och bostadsbolag”, skriver Charlotte Lagerkvist.

Mammans psykolog skriver i ett intyg efter avslaget:

”Botkyrka kommun brister i sin vilja eller förmåga att ge patienten det stöd hon behöver.”

Mamman har överklagat kommunens beslut om att inte bevilja kommunkontrakt.

Hemlösa i Botkyrka

492 personer i Botkyrka har någon gång under 2019 definerats som ”akut hemlösa”.

365 peroner av dessa, varav 129 är barn, bodde eller bor i boenden för hemlösa, exempelvis hotell eller vandrarhem.

127 personer, varav 64 är barn bor eller har bott i skyddat boende.

Botkyrka kommun jobbar utifrån socialstyrelsens definitioner av hemlöshet.

Kommunens uppfattning har tidigare varit att relativt få hemlösa sover under bar himmel, i bilar eller tält.

Det finns fler kategorier av hemlösa än de ”akut hemlösa” enligt Socialstyrelsens definitioner. Det handlar exempelvis om personer som bor genom så kallade sociala kontrakt eller kommunala kontrakt eftersom personerna inte har möjlighet att få bostad på den ordinarie marknaden.

Här finns också exempelvis inneboendekontrakt som är kortare än tre månader.

Räkning förs endast av de personer som haft kontakt med socialförvaltningen.

Källa: Botkyrka kommun och Socialstyrelsen

Visa merVisa mindre