Hur ska man veta var någon vill bli begravd, om det inte finns något skriftligt önskemål bevarat?Frågan ställdes på sin spets när en man uppväxt i söderort avled 2019, och de anhöriga inte kunde enas.
Hans mamma och syskon ville att han skulle begravas bredvid sin far på en kyrkogård i stockholmsområdet. De hävdade att han själv, några år innan han dog, sagt att det var där han vill bli begravd.
Flyttade och bildade familj
Men sin sista tid i livet levde han på annan ort i Sverige med en sambo och två små barn. Sambon hävdade att det var där han hade planerat sin framtid, tillsammans med dem, och att han därför borde begravas där och inte i Stockholm.
Länsstyrelsen beslutade
I och med att de anhöriga inte kunde enas hamnade frågan hos länsstyrelsen. Och trots en rekommendation från kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm, om att hans gamla familj skulle få bestämma, valde länsstyrelsen att gå på sambons linje.
Länsstyrelsen motiverade det med att mannens önskemål kunde ha ändrats med tiden och att hans sambo borde vara den som hade bäst kunskap om vad han ville.
Överklagade
Mamman och syskonen överklagade domen till förvaltningsrätten, som gjorde samma bedömning.
Nu har Högsta förvaltningsdomstolen meddelat att man inte beviljar prövningstillstånd. Därmed är den över ett år långa tvisten avgjord och sambon får besluta om gravsättningen.