Det har varit en torr och regnfattig vår och maj var inget undantag. Resultatet: Många markbränder. Mellan den första januari och den sista maj har det varit 41 markbränder i kommunerna Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby.
– Den största anledningen till markbränder är hur torrt det är i skog och mark och hur mycket nederbörd det har varit, säger Ingrid Bråtman som är kvalitetssamordnare på brandkåren Attunda.
Flest bränder hade Sigtuna kommun där 19 mark- och skogsbränder skett under perioden. Det är nästan lika många som Sollentuna och Upplands Väsby tillsammans. I Sollentuna kommun registrerades 10 stycken och i Upplands Väsby 12 stycken.
Maj - en riskmånad
Maj är årets torraste månad och ibland blåser det väldigt mycket, därför är det en extra riskabel period. Det var också under maj som eldning utomhus avrådes.
– Många mindre markbränder sker ofta på försommaren då det torra fjolårsgräset ligger kvar. Senare på året är då de större skogsbränderna tar vid, säger Ingrid Bråtman.
Glödande fimpar
Räddningstjänsten menar att många markbränder hade gått att undvika, då de skett på grund av att människor är oförsiktiga För naturen tänder oftast inte eld på sig själv.
– Vad det är som antänder kan vara lite olika men det är oftast slarv. Ibland är det en illa släckt grillplats och ibland är det de som vill bränna av fjolårsgräset där de inte har beräknat och haft tillräckligt med släckmedel när det tar sig, säger hon.
En annan orsak enligt henne är att folk kastar glödande fimpar på marken.
– Mänsklig handling utan uppsåt är verkligen merparten. Det kan räcka med att någon slänger en fimp som ligger och glöder.
Mycket regn krävs
Nu är brandrisken dock mindre. Eldningsavrådan togs precis bort då det kommit mer nederbörd den senaste veckan. Eldavrådan bestäms av räddningstjänsten tillsammans SMHI. De mäter inte bara hur torrt det är utan även vindförhållanden och temperatur.
Hur marken ser ut beror på klimatet det senaste året.
Under 2019 var det extremt många markbränder vilket berodde på hur att sommaren 2018 var mycket varm, något som gynnade aspens frösättning.
– Det var galet. Under våren 2019 hade vi de här aspluddsbränderna, där det brann överallt. Det är lite så det fungerar. På grund av väder och vind kan det gynna något helt annat senare på året, säger Ingrid Bråtman.