Sedan hösten 2017 har ett antal skolor i hela Sverige fått testa på hur det är att ha betyg från årskurs 4, och sedan dess har debatten gått het om huruvida det är en bra eller dålig idé.
Men trots de högljudda rösterna från både förespråkare och motståndare beslutade riksdagen tidigare i år att göra det möjligt för varje skolas rektor att bestämma om betyg ska införas från årskurs 4, i samråd med lärarna.
Många motståndare
Men få rektorer i våra två kommuner är positiva till beslutet, visar en undersökning som Mitt i Botkyrka/Salem har gjort.
Av de 17 rektorer som svarat, har endast två sagt ja till att de kan tänka sig införa betyg på sin skola, medan hela nio rektorer svarade nej på samma fråga. Resterande sex svarade sig inte veta hur de ställer sig till beslutet.
"Skulle vilja veta mer om vad tidigare forskning säger om vinster eller bekymmer om betyg i lägre åldrar. Gärna mer jämförelser med skolor som prövat detta på längre tid både nationellt och internationellt", motiverar en rektor sitt beslut att inte införa betyg så tidigt.
Och just forskning är den gemensamma nämnaren bland de som ställer sig kritisk till tidiga betyg. En annan aspekt som lyfts är kopplingen mellan betyg och psykisk hälsa bland barn och unga.
"Utifrån hur betyg kan stressa elever så tänker jag att de yngre mår ännu sämre av detta", menar en annan rektor.
"Ser positivt ut"
Men alla är inte lika negativt inställda.
Alexandra Ohlén är rektor på Karsby international school i Norsborg, och hon tror att hon kan landa i ett beslut om betyg från årskurs fyra redan inom den närmsta månaden.
– Just nu ser det positivt ut för betyg från årskurs fyra, men det är också en kommunikationsfråga. Det är ett sätt att kommunicera elevernas kunskapsnivå, och i all kommunikation måste sändare och mottagare involveras i hur den ska fungera så att den blir så sanningsenlig och effektiv som möjligt.
Därför måste lärare, elever och dess vårdnadshavare också få uttrycka sitt innan hon tar ett slutgiltigt beslut, menar hon.