I mars 2020 var det krisläge. Pandemin började ta sitt grepp om Sverige och bristen på behövlig skyddsutrustning gjorde sig synlig över hela landet. I slutet av mars berättade Siw Lidestål, social- och äldredirektör i Haninge kommun, att det var stor brist på munskydd, skyddsglasögon och visir.

När hon får blicka tillbaka känner Siw Lidestål att det blev ett väldigt intensivt arbete med att skramla ihop tillräckligt med utrustning.

– Vi är vana vid att jobba med smittsamma sjukdomar, exempelvis influensa, vinterkräksjuka och så. Men i så stor omfattning som det då var, det var väldigt nytt. Vi hade lite på lager, men plötsligt skulle all personal utrustas, då hade vi inte allt på plats, säger hon och lägger till:

– Vi hade hela tiden utrustning, men det kunde ibland upplevas som att det tog slut på avdelningar. Portionerade ut precis det som behövdes, men mer hade vi inte.

När det även började bli dåligt med handsprit så klev kemilärarna från Fredrika Bremer-gymnasiet in. De kavlade upp ärmarna, rensade sina förråd och tillverkade 20 liter handsprit som skänktes till kommunens äldreomsorg.

– Det var så häftigt att de tillverkade det och körde ut till oss, säger Lidestål.

Därefter började Haninge kommun bygga upp lager av skyddsutrustning. Det är något som också länsstyrelsen i Stockholm nu rekommenderar samtliga kommuner, att ha lager med skyddsutrustning som räcker i 45 dagar.

– Det är så skönt att ha uppbyggda lager på det här viset, det ger en trygghet. För vi vet att saker kan hända snabbt. Men vi har ett annat välfyllt lager också, våra medarbetare och deras kunskap. Vilket fantastiskt arbete de gjorde och fortsatt gör, säger Siw Lidestål.

Hemliga lager

I dag hålls Haninges lager så pass hemliga att varken fotograf eller reporter från Mitt i får besöka något av dem.

– Först och främst för att det är stöldbegärligt, men det handlar också om att vi inte vill röja vår krisberedskapsförmåga. Det vi kan säga är att vi har ett lager och vi har en förmåga. Men vi vill inte röja det, förklarar kommunens säkerhetssamordnare Joakim Sjöqvist om hemlighetsmakeriet.

Varje enskild avdelning inom social- och äldreförvaltningen har ett eget lager med utrustning som räcker i 30 dagar vid ett krisläge. Utöver det finns ett centralt lager som ska räcka i 15 dagar till för samtliga avdelningar.

– Vi har en beredskap utifrån ganska många scenarier och händelser, inte bara en pandemi, säger Joakim Sjöqvist.

Han berättar att det föll sig ganska naturligt att ha den uppdelningen på lagren, då det inte fanns utrymme för att ha utrustning för 45 dagar.

– I stället har vi extra material som vi kan dela ut. Men det är inget som kan hämtas ut om det inte är kris.

Hemligt omfång av lagret

Med ett uppbyggt lager av skyddsutrustning krävs det dock en viss ruljans på artiklarna, eftersom de har ett utgångsdatum.

– Vi har koll på vilka artiklar som finns och håller koll på datum och att det byts ut. Det som är på väg att gå ut körs ut till verksamheter så att de kommer till användning.

Hemlighållandet av lagren blir återigen tydlig när frågan om dess storlek dyker upp. Joakim Sjöqvist kan inte ens höfta fram en siffra om hur många enskilda artiklar skyddsutrustning eller hur många lådor som fyller upp de olika lagren.

– Vi har det gott ställt, så mycket kan jag säga. Vi har så att avdelningarna klarar sig i 45 dagar, mer kan jag inte säga.

– Rekommendationen till kommunerna är att se till att de kan försörja sig i 45 dagar så kan vi hjälpa till efter det, säger Gunnar Hansson, samverkanskoordinator vid Länsstyrelsen i Stockholm.

Beräkningarna togs fram när tillgången på skyddsmaterial hade blivit god igen efter den brist som fanns under pandemins start.

Gunnar Hansson förklarar varför det landade på just 45 dagar.

– Vi räknade med att det går ungefär två veckor innan en kommun upptäcker att marknaden inte har skyddsutrustning. Vi pratade ihop oss med Region Stockholm om hur lång tid vi behöver för att fullt kunna bygga upp leveranser, logistik, alla funktioner och få tag på ytterligare utrustning och landade i 30 dagar. Summerar vi det landar vi på runt 45.

Hur många som har byggt upp beredskapslager enligt rekommendationen har länsstyrelsen inte kontrollerat.

– Vi vet att väldigt många har en bra bas att stå på och tillgången på skyddsutrustning är god i det långa perspektivet även om det kan ta slut i det korta perspektivet.

God tillgång på utrustning

Hur står kommunerna rustade jämfört med under pandemins start?

– Det är en jätteskillnad. Kommunerna har skyddsutrustning i dag. De hade tidigare – innan pandemin – aldrig behövt jobba med skyddsutrustning på det sättet och den nivån. Nu finns kunskapen hur man ska hantera utrustningen och tillgången är mycket bättre.

Ser ni någon brist på utrustning nu när smittspridningen har ökat stort?

– Nej vi har stämt av löpande med de stora aktörerna. Vår uppfattning är att tillgången är god.