Erfarna. Lina Mott och Eva Wolkonska har arbetat som lärare i många år. De har sett barngrupper växa och lärartätheten minska. Foto: Pernilla Fagerström

"Enorm förändring av lärartätheten"

Lina Mott och Eva Wolkonska har arbetat som lärare i många år. De upplever att elevernas behov har ökat medan resurserna till skolan har minskat. "Man känner sig otillräcklig när man inte räcker till för alla barn", säger Lina Mott.

  • Publicerad 16:08, 24 maj 2022

De tycker att de har världens bästa yrke. Och utan glädjen i jobbet hade de nog inte orkat. Lina Mott har arbetat som mellanstadielärare i Huddinge i 25 år. Eva Wolkonska har jobbat som förskollärare i 40 år, varav halva tiden i Huddinge. De har båda jobbat länge på Solfagraskolan i centrala Huddinge.

– De största förändringen under den här tiden är lärartätheten. Jag ser en enorm förändring. När jag började i förskoleklass 1999 hade vi tio barn per vuxen. Det var idylliskt att jobba på det sättet. Det var 20 elever i klassen på två lärare plus en fritidspedagog. Nu kan vi ha 30 barn i förskoleklass, säger Eva Wolkonska.

– I mellanstadiet är det inte så stor skillnad på klasstorleken, men det är helt anda behov. Det märks att den psykiska ohälsan bland barn ökat och fler elever är i behov av särskilt stöd, säger Lina Mott.

Samtidigt har det blivit färre vuxna i organisationen, vilket gör det skört särskilt när någon är sjuk. Huddinge har dessutom höga sjukskrivningstal bland lärare.

– Balansen mellan krav och resurser är svår. Vi lärare vill känna att vi räcker till för alla barn. När man inte gör det känner man en otrolig stress, säger Lina Mott.

De pratar om att det tidigare fanns små grupper för barn med särskilda behov, medan de är integrerade i klasserna i dag.

– Har man en klass med 28 elever varav fem med särskilda behov är det svårt att hinna se alla, säger Lina Mott.

Mer administration

Fler uppgifter har lagts på lärarna. De ska sätta betyg redan från årskurs sex, undervisningstiden har ökat och det är mer dokumentation och administration.

– Jag loggar in i fem olika datasystem när det gäller exempelvis frånvaro, korrespondens, betyg och utvecklingssamtal. Huddinge kräver skriftlig dokumentation i lärplattformen Unikum fyra gånger per år, medan Skolverket rekommenderar en gång per år, säger Lina Mott.

Vad önskar ni er av politikerna?

– Jag tycker att man ska ha bra personaltäthet och små grupper på lågstadiet så att alla barn blir sedda. Då ger vi en bra start och det gynnar alla, säger Eva Wolkonska.

– Behoven har ökat och det gör att vi behöver planera mer och ha mer tid till för- och efterarbete. Men så ser det inte ut, säger Lina och fortsätter:

– Jag tror att vi alla är medvetna om att många barn inte mår så bra. Det borde betyda mer resurser till skolan och förskolan och mer tid för varje barn.

Politikerenkät: Huddinge har bland den lägsta lärartätheten i landet. Hur vill ni förbättra skolan för Huddinges elever?

Många barn per lärare

Huddinge ligger i botten när det gäller lärartäthet. Huddinge låg på plats 284 av landets 290 kommuner i Lärarförbundets senaste ranking.

När det gäller resurser till undervisning ligger Huddinge på plats 256 av 290 i Lärarförbundets ranking.

Skolverkets statistik från i höstas visar att det i Huddinge går 15,2 elever per lärare. Motsvarande siffra i landet är 12,2 och i Stockholms län 13,4.

Skillnaderna är stora och i vissa kommunala skolor i Huddinge är det närmare 20 elever per lärare.

Visa merVisa mindre