Erfarna. Lina Mott och Eva Wolkonska har arbetat som lärare i många år. De har sett barngrupper växa och lärartätheten minska.
Foto: Pernilla Fagerström
De tycker att de har världens bästa yrke. Och utan glädjen i jobbet hade de nog inte orkat. Lina Mott har arbetat som mellanstadielärare i Huddinge i 25 år. Eva Wolkonska har jobbat som förskollärare i 40 år, varav halva tiden i Huddinge. De har båda jobbat länge på Solfagraskolan i centrala Huddinge.
– De största förändringen under den här tiden är lärartätheten. Jag ser en enorm förändring. När jag började i förskoleklass 1999 hade vi tio barn per vuxen. Det var idylliskt att jobba på det sättet. Det var 20 elever i klassen på två lärare plus en fritidspedagog. Nu kan vi ha 30 barn i förskoleklass, säger Eva Wolkonska.
– I mellanstadiet är det inte så stor skillnad på klasstorleken, men det är helt anda behov. Det märks att den psykiska ohälsan bland barn ökat och fler elever är i behov av särskilt stöd, säger Lina Mott.
Samtidigt har det blivit färre vuxna i organisationen, vilket gör det skört särskilt när någon är sjuk. Huddinge har dessutom höga sjukskrivningstal bland lärare.
– Balansen mellan krav och resurser är svår. Vi lärare vill känna att vi räcker till för alla barn. När man inte gör det känner man en otrolig stress, säger Lina Mott.
De pratar om att det tidigare fanns små grupper för barn med särskilda behov, medan de är integrerade i klasserna i dag.
– Har man en klass med 28 elever varav fem med särskilda behov är det svårt att hinna se alla, säger Lina Mott.
Mer administration
Fler uppgifter har lagts på lärarna. De ska sätta betyg redan från årskurs sex, undervisningstiden har ökat och det är mer dokumentation och administration.
– Jag loggar in i fem olika datasystem när det gäller exempelvis frånvaro, korrespondens, betyg och utvecklingssamtal. Huddinge kräver skriftlig dokumentation i lärplattformen Unikum fyra gånger per år, medan Skolverket rekommenderar en gång per år, säger Lina Mott.
Vad önskar ni er av politikerna?
– Jag tycker att man ska ha bra personaltäthet och små grupper på lågstadiet så att alla barn blir sedda. Då ger vi en bra start och det gynnar alla, säger Eva Wolkonska.
– Behoven har ökat och det gör att vi behöver planera mer och ha mer tid till för- och efterarbete. Men så ser det inte ut, säger Lina och fortsätter:
– Jag tror att vi alla är medvetna om att många barn inte mår så bra. Det borde betyda mer resurser till skolan och förskolan och mer tid för varje barn.
Politikerenkät: Huddinge har bland den lägsta lärartätheten i landet. Hur vill ni förbättra skolan för Huddinges elever?
Pernilla Fagerström
pernilla.fagerstrom@mitti.se
08-5505 54 95
Många barn per lärare
Huddinge ligger i botten när det gäller lärartäthet. Huddinge låg på plats 284 av landets 290 kommuner i Lärarförbundets senaste ranking.
När det gäller resurser till undervisning ligger Huddinge på plats 256 av 290 i Lärarförbundets ranking.
Skolverkets statistik från i höstas visar att det i Huddinge går 15,2 elever per lärare. Motsvarande siffra i landet är 12,2 och i Stockholms län 13,4.
Skillnaderna är stora och i vissa kommunala skolor i Huddinge är det närmare 20 elever per lärare.
Erfarna. Lina Mott och Eva Wolkonska har arbetat som lärare i många år. De har sett barngrupper växa och lärartätheten minska.
Foto: Pernilla Fagerström
Nujin Alacabec (V): Vi vill locka fler lärare till Huddinge genom bra arbetsvillkor. (V) har föreslagit mindre klasser, fler resurser, att dokumentationsbördan ska minska och kompetensutveckling för all personal. Vi vill också att det socioekonomiska stödet, som är lågt i Huddinge, ska höjas så att resurserna kommer dit behoven är störst.
Anders Lönroth (MP): Vi vill satsa mer på elevhälsan och elevers välmående, ingen ska behöva må dåligt eller känna utanförskap i Huddinges skolor. Vi vill ta tillvara de statliga och regionala satsningar vi drivit igenom, såsom mer sexualundervisning, stärka skolbiblioteken och arbetet med psykisk hälsa.
Sara Heelge Vikmång (S): Tre år i rad har färre Huddingeelever gått ut skolan med fullständiga betyg. Det är oacceptabelt och ett politiskt misslyckande. I vårt senaste budgetalternativ hade Socialdemokraterna ett fullt finansierat förslag för att anställa 100 fler lärare i Huddinge. För Socialdemokraterna går satsningar på skola före skattesänkningar.
Tomas Selin (C): Centerpartiet vill NPF-säkra skolorna och att alla elever ska få stöd och utmaningar. Det ska finnas organiserade rastaktiviteter för att öka trivsel och kamratskap. Fler vuxna i skolan – fritidspedagoger, bibliotekarier, kuratorer och skolpsykologer – men framför allt fler lärare. Därför krävs tydliga satsningar på skolan och på möjligheterna till karriär och utveckling för Huddinges lärare.
Bo Källström (L): Huddinge måste ta fram en strategi för att rekrytera, utveckla och behålla de bästa skolledarna och de bästa lärarna. Vi ska ha höga förväntningar och ställa höga krav och vi ska förse dem med de resurser de behöver för att lyckas. Tills vår strategi är uppfylld måste vi avlasta de skickliga lärare vi har så att så mycket som möjligt av deras tid ägnas åt utbildning.
Karl Henriksson (KD): KD vill öka lärartätheten kraftigt. Genom systematiskt arbete med personlig kompetensutveckling kan Huddinge bli en attraktivare arbetsgivare. Effektivare administration och bättre förebyggande arbete i form av elevhälsa i mobilen och kompetens att snabbt ge rätt stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ger mer resurser till lärarlöner.
Daniel Dronjak (M): Tack vare ordning och reda i ekonomin har vi råd att anställa fler. Med höga löner, ett starkt ledarskap och genom att arbeta för ordning i våra klassrum lockar vi de bästa lärarna. Det finns ett tydligt problem i skolan och det är brist på studiero. Barn med olika diagnoser ska få det stöd de behöver, elever som agerar hotfullt ska omplaceras och vi ska erbjuda läxhjälp på alla skolor.
Foto: Stefan Källstigen
IngaLill Söderberg (DP): Lika viktigt som att rekrytera nya lärare är det att behålla dem vi har och erbjuda relevant fortbildning. Vi måste ytterligare minska den administrativa överbyggnaden och därmed frigöra resurser. Genom att anställa fler assistenter avlastas också lärarna och eleverna får tillgång till fler vuxna. Digitalisering kan minska tiden för alla rapporter och blanketter som måste in.
Lars Björkman (HD): Meritvärdena för Huddinges elever har ökat under de senaste åren. Det beror på att vi har en god utbildning och duktiga lärare. Skolans viktigaste uppgift är att se att varje elev är unik. Speciella insatser måste prioriteras på barn med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi vill prioritera att höja lärarkompetensen och att vi ska få fler behöriga lärare.
Mats Arkheim (SD): Vi tror att det viktigaste för att få fler lärare till Huddinge och förbättra skolresultaten är en bra arbetsmiljö, där är ordning och reda vitalt. Lärare ska fokusera på lärandet, inte hantera stökiga elever. För att stärka skolans roll som utbildare vill vi därför bland annat införa ett system med så kallade jourklasser dit den elev som inte fungerar i den normala skolsituationen ska kunna flyttas med omedelbar verkan, för en kortare eller lite längre tid.
