ENGAGERADE. Elin Jernkrok och Emiliah Molander har fått stor spridning på sin debattartikel om att de nationella proven leder till stress och psykisk ohälsa bland elever. Foto: Pernilla Fagerström

Elin och Emiliah tar strid mot stressen i skolan

Elin Jernkrok och Emiliah Molander på Skapaskolan anser att de nationella proven skapar stress och psykisk ohälsa bland unga. Deras debattartikel i ämnet har nått tusentals – nu ska de ha möte med Skolverket.

  • Publicerad 16:49, 1 okt 2021

De flesta håller med oss, särskilt de unga.

Emiliah Molander och Elin Jernkrok, båda 15, har alltid tyckt om skolan. Men när de nu går sista året i grundskolan har stressen tagit över. Redan innan terminen började kände de sig stressade över de nationella proven.

– Betygsgrejen har blivit så stor och viktig, det är det enda man tänker på. Det är avgörande för vilken gymnasieutbildning man kommer in på, säger Elin.

När de förstod de att många känner likadant, bestämde de sig för att försöka göra något åt saken. De skrev en debattartikel och deras svensklärare Maria Wiman hjälpte dem att få den publicerad i Lärarförbundets tidning Läraren. Artikeln fick stor spridning i sociala medier och tjejerna har även medverkat i Sveriges radio P4.

– Det känns jättekul. Vi hade verkligen inte trott att den skulle nå ut till så många, säger Elin.

Många har kommenterat artikeln.

– De flesta håller med oss, särskilt de unga. De som inte håller med oss är de som gick ut skolan för 30 år sedan och har inte gjort nationella prov. De tycker att vi är lata och en misslyckad generation. Men vi är väldigt engagerade. Bara att vi skrivit en debattartikel på fritiden visar väl att vi inte är lata, säger Emiliah.

MÅLMEDVETNA. Emiliah Molander och Elin Jernkrok vill ha en förändring. De tycker att de nationella proven kan göras anonymt för att minska stressen bland unga. Foto: Pernilla Fagerström

13 nationella prov

I dag ska elevens resultatet på de nationella proven väga tungt i betygsbedömningen. I årskurs 9 är det minst 13 nationella prov, i vissa ämnen kan det vara tre delprov.

– Vi räknar inte med att få bort proven helt, men vi tycker att de ska göras anonymt. Då får Skolverket sin statistik, men det kommer inte att vara betygsgrundande. Lärarna har hela högstadiet på sig att bedöma vår prestation, säger Elin.

De får medhåll av läraren Maria Wiman.

– Proven tar så fruktansvärt mycket tid av vår undervisning. Tidigare var det kul och lustfyllt lärande, nu är det så mycket fokus på de här proven.

Majoriteten stressade

Elin och Emiliah gjorde en undersökning i klassen. Majoriteten av klasskompisarna svarade att de känner sig stressade. Endast 7 av 53 svarade att de inte var stressade.

Finns de inte en rättviseaspekt med nationella proven – att de är lika för alla?

– Inte när det är resonerande frågor, eller till exempel när jag bedömer en novell. Kunskap är inte en exakt vetenskap, säger läraren Maria Wiman.

– Det är inte på lika villkor för dem som har diagnoser eller dyslexi. Eller om man har sovit dåligt eller bråkat med någon. Barn måste också få ha en dålig dag, säger Emiliah.

Elin och Emiliah tänker inte ge sig, de vill se en förändring. Ett digital möte är inbokat med chefen för nationella prov på Skolverket.

– Vi hoppas få kontakt med Anna Ekström (utbildningsministern, reds anm). Vi vill ha en förändring, det är inte värt att offra ungas hälsa, säger Elin.

Svenskläraren Maria Wiman håller med sina elever. "Jag ser hur fruktansvärt stort utrymme de nationella proven tar från undervisningen", säger hon. Foto: Pernilla Fagerström

Stressen i skolan har fördubblats på 10 år

En ny forskningsstudie från Umeå universitet visar att stressen i skolan ökat kraftigt sedan den nya läroplanen infördes 2011. Studien bygger på data från Folkhälsomyndighetens undersökning av skolbarns hälsovanor.

Läsåret 2009/2010 svarade 25 procent av flickorna att de kände sig stressade av sitt skolarbete. 2017/2018 har den gruppen vuxit till 50 procent. För pojkar har stressen under samma period ökat från 17 procent till 31 procent.

Minst tillfredsställelse med livet och flest psykosomatiska symptom har lågpresterande och högpresterande elever.

Källa: Forskning.se

Visa merVisa mindre