Emiliah Molander och Elin Jernkrok, båda 15, har alltid tyckt om skolan. Men när de nu går sista året i grundskolan har stressen tagit över. Redan innan terminen började kände de sig stressade över de nationella proven.
– Betygsgrejen har blivit så stor och viktig, det är det enda man tänker på. Det är avgörande för vilken gymnasieutbildning man kommer in på, säger Elin.
När de förstod de att många känner likadant, bestämde de sig för att försöka göra något åt saken. De skrev en debattartikel och deras svensklärare Maria Wiman hjälpte dem att få den publicerad i Lärarförbundets tidning Läraren. Artikeln fick stor spridning i sociala medier och tjejerna har även medverkat i Sveriges radio P4.
– Det känns jättekul. Vi hade verkligen inte trott att den skulle nå ut till så många, säger Elin.
Många har kommenterat artikeln.
– De flesta håller med oss, särskilt de unga. De som inte håller med oss är de som gick ut skolan för 30 år sedan och har inte gjort nationella prov. De tycker att vi är lata och en misslyckad generation. Men vi är väldigt engagerade. Bara att vi skrivit en debattartikel på fritiden visar väl att vi inte är lata, säger Emiliah.
13 nationella prov
I dag ska elevens resultatet på de nationella proven väga tungt i betygsbedömningen. I årskurs 9 är det minst 13 nationella prov, i vissa ämnen kan det vara tre delprov.
– Vi räknar inte med att få bort proven helt, men vi tycker att de ska göras anonymt. Då får Skolverket sin statistik, men det kommer inte att vara betygsgrundande. Lärarna har hela högstadiet på sig att bedöma vår prestation, säger Elin.
De får medhåll av läraren Maria Wiman.
– Proven tar så fruktansvärt mycket tid av vår undervisning. Tidigare var det kul och lustfyllt lärande, nu är det så mycket fokus på de här proven.
Majoriteten stressade
Elin och Emiliah gjorde en undersökning i klassen. Majoriteten av klasskompisarna svarade att de känner sig stressade. Endast 7 av 53 svarade att de inte var stressade.
Finns de inte en rättviseaspekt med nationella proven – att de är lika för alla?
– Inte när det är resonerande frågor, eller till exempel när jag bedömer en novell. Kunskap är inte en exakt vetenskap, säger läraren Maria Wiman.
– Det är inte på lika villkor för dem som har diagnoser eller dyslexi. Eller om man har sovit dåligt eller bråkat med någon. Barn måste också få ha en dålig dag, säger Emiliah.
Elin och Emiliah tänker inte ge sig, de vill se en förändring. Ett digital möte är inbokat med chefen för nationella prov på Skolverket.
– Vi hoppas få kontakt med Anna Ekström (utbildningsministern, reds anm). Vi vill ha en förändring, det är inte värt att offra ungas hälsa, säger Elin.