Mattor, garn och tyger täcker nästan varenda kvadratcentimeter inne på M Orientmattor på Hornsgatan 49. På adressen har Mumtaz Sharif hållit till i 22 år. Här säljer och lagar han mattor, vissa så gamla som 400 år.
– Det här är mitt hem. Det finns knappt något liknande i stan, säger han där han sitter vid ett skrivbord som även det göms under en matta.
Att laga mattor lärde han sig som tonåring i Pakistan. Mumtaz besitter en kompetens som få har i Sverige.
Vattenskada i källaren
Snart måste han stänga sin butik. Anledningen är en tvist med hyresvärden, den bostadsförening som äger fastigheten.
Den tog sin början för två år sedan, efter en vattenskada i huset. Föreningen menade att det berodde på att Mumtaz Sharif glömt stänga sin kran i butiken. De krävde att han skulle ersätta dem för de renoveringar som gjordes för att reparera skadan.
Mumtaz Sharif beställde en egen inspektion av rören och vattenskadan, som menade att renoveringarna var onödigt dyra och att skadan kunde ha uppstått för att avloppet var underdimensionerat.
Under månaderna som gick kom flera olika fakturor från föreningen på allt från 75 000 till 160 000 kronor. Alla med kort förfallodatum.
Mumtaz Sharif ansåg att han inte fick en tydlig förklaring om vad alla fakturor avsåg. Han valde att inte betala.
Gav föreningen rätt
Föreningen tog saken till tingsrätten som gav föreningen rätt, även om domstolen sänkte skadeståndskravet. Han dömdes även att betala rättegångskostnaderna.
Totalt är Mumtaz Sharif nu skyldig BRF:en ungefär 350 000 kronor. Samtidigt har hans hyreskontrakt sagts upp, han måste vara ute vid årsskiftet.
– De vill nog sälja lokalen ovanför, som jag också hyr, och göra om till bostad. Den kan de säkert få tre miljoner för.
Fredrik Sandström är styrelseordförande i föreningen. Han förstår att Mumtaz Sharif inte är nöjd med utslaget i rätten.
– Samtidigt har han struntat i att skaffa försäkring. Hade han haft det hade saken varit ur världen.
Varför säger ni upp hans hyreskontrakt?
– Det är av andra orsaker och det har jag ingen lust att gå in på.
Inte ensam
Mumtaz Sharif är som mindre näringsidkare inte ensam om att hamna i en tvist med sin hyresvärd. Falafelbaren på Hornsgatan riskerade att behöva stänga när den bostadsrättsförening som äger huset försökte stoppa dem från att använda det gemensamma soprummet.
Klädbutiken G26 på Götgatan tvingades under protest stänga då hyresvärden ansåg, tvärt emot vad butiksägaren menade, att butiken var på väg mot konkurs.
Lång relation
Generellt kan dock sägas att BRF:er föredrar att hyra ut till mindre näringsidkare som de haft en lång relation med. Det menar Helena Olsson, chef för stadsutveckling på Fastighetsägarna, med hänvisning till enkätsvar från deras medlemmar.
– Men däremot kan BRF:er ha ett starkt kostnadsfokus, då föreningens ekonomi är kopplad till ens privatekonomi. Det kan driva fram kortsiktiga beslut och minska fokus på det långsiktigt bästa.
– Samtidigt värderar de ofta verksamheter som bidrar till livskvalitet i området i högre omfattning än andra värdar, eftersom de bor där.
Runt Nytorget finns SoFo företagarförening, den större företagarföreningen på Södermalm. Den har runt 120 medlemmar, främst inom detaljhandel. Majoriteten av dem hyr sina lokaler av bostadsrättsföreningar.
Ordförande för föreningen är Helena Skolling. I början av förra året startade vad hon beskriver som en trend, då flera butiksägare runt Nytorget såg hyran höjas markant.
Sedan var det som att höjningarna spred sig, från område till område.
– Många bostadsrättsföreningar verkar se vår hyra bara som något som ska vara en finansiell lättnad för de andra i fastigheten. Det ska finansiera deras kostnader.
– Det är som att några tycker att ”nu ska vi renovera taket, så ni måste förstå att vi höjer hyran”.
Mindre attraktiva områden
Sedan finns det så klart BRF:er som är bra värdar, menar Helena Skolling.
– Problemet är att en del bara ser oss hyresgäster som något tillfälligt, som de lätt kan byta ut till vad som helst.
Självklart innebär det kostnader att sköta om en fastighet, konstaterar Helena Skolling, men menar att dialogen mellan hyresvärdar och gäster varit bristande oavsett om BRF:er eller företag äger huset.
Förra året skickade företagarföreningen ut ett brev där de bad om respit, bland annat gällande hyran, med anledning av pandemin. De fick knappt gehör.
Den ekonomiska vinningen av höjd hyra kommer med ett annat pris, menar Helena Skolling.
– För många av våra medlemmar är adressen jätteviktig. Man har jobbat in sig där och kan inte bara flytta. Har butikerna inte råd att vara kvar, så försvinner de. Butikerna är starkt bidragande till att ett område är attraktivt. Tar man bort dem blir det en sovstad.
Ingen skillnad
I princip är det dock ingen skillnad på hur BRF:er och andra fastighetsägare sätter nivån på sin hyra. Vad som avgör vad som är skäligt är hur attraktiv en adress är och hur hyran ser ut för andra i området. Det menar Ulrika Blomqvist, vd på organisationen Bostadsrätterna.
– Det är marknadshyra som gäller. Den ska dock vara skälig, annars kan hyresgästen ta saken till hyresnämnden.
– Lägger man hyran för högt finns det en risk att man blir stående med en tom lokal. Har man en hyresgäst man gärna har kvar kan man sätta en lägre hyra, men den bedömningen är upp till varje förening att göra.