HÄLLRISTNING. Eddaparken i Väsby får informationsskyltar i form av budskapsstenar, inspirerade av hällristningar. Stadsträdgårdsmästare Nils Odén är på plats, liksom Annelie Sjödin och Thomas Algrim från Järva trädvårdscenter - och nordsvensken Boyar. Foto: Stefan Källstigen

Eddaparken vilar på eldig gravplats

Från Rosendalsvägen ser det ut som en vanlig skogsbeklädd kulle. Men Eddaparken, som nu växer fram i Väsby, är mer spännande än så. Här finns över 200 bronsåldersgravar på samma plats – något som är mycket ovanligt.

  • Publicerad 13:00, 27 mar 2021

Det finns bara på några få andra platser i Sverige.

Solens strålar letar sig denna vårvinterdag in bland träden i parken i Odenslunda. Nordsvenska hästen Boyar drar en timmersläde med elva tunga ”budskapsstenar” som ska läggas ut som informationstavlor.

Platsen för fornparken har varit centrum för kult ända från bronsålderns sista århundraden och är även känd som Tolangravfältet.

– Att det finns så många som tvåhundra gravar på en och samma plats från den här tiden, är mycket ovanligt, säger stadsträdgårdsmästare Nils Odén, initiativtagare till projekt Eddaparken.

En tsunami

På den här tiden, runt 700–500 före Kristus, var Väsby ett skärgårdslandskap. Familjerna utövade ambulerande jordbruk. Varje ätt hade sitt revir, markerat av stenrösen. Men av någon anledning begravdes långt ifrån alla inom det egna reviret, utan man verkade ha en gemensam kultplats dit man färdades.

– Det kan mycket väl vara geologiska händelser som låg bakom: en av en meteorit orsakad tsunami, följd av jordbävning och därmed frigjord metangas från markens inre som, när den antändes bildade en kanske hundra meter hög eldpelare. Tänk er vilken syn våra förfäder upplevde! Och de valde sedan den plats för sin kult och begravningar där eldpelaren ”hejdade” tsunamins framfart, säger Nils Odén.

– Dessa tankar skulle kunna ge ledtrådar till Tolangravfältets stora mängd ommöblerade stora stenar, upp och ned-vända istida slipytor och uppkastade block.

GRAVFÄLT. Eddaparken i Väsby får nya budskapsstenar, ett slags informationsskyltar på gravfältet från bronsåldern. Konstnären bakom är Britta Norrvi. Foto: Stefan Källstigen

Nils Odén, stadsträdgårdsmästare i Upplands Väsby kommun. Foto: Stefan Källstigen

Sex entréer

Parken ska nu få sex entréer, var och en med utsmyckade träpålar, och en återskapad processionsväg upp till det man tror var kremeringsplatsen.

Där kropparna kanske brändes kommer en skulptur att stå, gjord av Väsbykonstnären Britta Norrvi. På betongfundamentet står att läsa ”Plats för den sista resan med eldens kraft!” Britta har även gjort parkens alla budskapsstenar.

Lite längre bort placeras en 140 kilo tung granitsten ut med budskapet ”De närmast sörjandes offerplats”.

– Troligtvis var det här en ceremoniplats med offergåvor, det dracks kanske mjöd och efteråt krossades keramikglas. Vi har hittat mycket keramik här, säger Nils Odén.

Arbetet med att göra om Eddaparken till fornpark har pågått under flera år. Och arbetshästarna har varit med i arbetet ända från början.

– Vi har gallrat ut en stor del av granarna för att rädda fornlämningarna. Rotsystemen knäcker gravarna, säger Annelie Sjödin på Järva trädvårdscenter

TUNGT BUDSKAP. Annelie Sjödin från Järva trädvårdscenter med nordsvensken Boyar som drar de tunga budskapsstenarna. Foto: Stefan Källstigen

Tsunami i Väsby?

En teori, som nyligen lanserats av geologiska och arkeologiska forskare, går ut på att en tsunami drabbade Sveriges kust sedan en meteorit slagit ner i Östersjön år 1171 f.Kr.

Tsunamin höjde vattenståndet i Upplands Väsby tillfälligt med över 20 meter, för att sedan dra sig tillbaka. Tsunamin har lämnat sedimentspår i Sandakärret som nu daterats till samma tid som för övriga fynd i Mälardalen.

Tolangravfältet är skyddat av Sjukyrkoberget och sitt höga läge och undslapp den troliga tsunamin.

Visa merVisa mindre