Foto: Albin Tingstedt

Ebba Östlin (S) mottar regelbundet för hat och hot

Kvinnliga politiker är särskilt utsatta för hat och hot. Ebba Östlin (S) är en av dem. Främmande människor har försökt ta sig in i hennes lägenhet och hatet flödar i sociala medier. "Det är nog det att jag är en kvinna med makt", säger hon.

  • Publicerad 05:20, 22 nov 2021

Deras lösning på allt är att jag ska bli gruppvåldtagen.

Året är 2016 och den socialdemokratiska politikern Ebba Östlin har axlat rollen som kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka i snart ett år. Hon är ensam hemma i sin lägenhet i Tullinge när hon hör hur någon försöker ta sig in i lägenheten.

Hon blir först skärrad. Men när larmet går av och de okända personerna skräms iväg kan hon ta kontroll över situationen.

Det som föranledde attacken var ett uttalande Ebba Östlin gjorde om att Uttran var det mest segregerade området i Botkyrka.

Parkerar inte var som helst

Fem år senare bor hon kvar i samma lägenhet. Skillnaden är att hon i dag aldrig går utan trygghetslarm.

Intrångsförsöket blev en ögonöppnare.

– Det var då det sattes en rutin på hur jag ska tänka för hat och hot, och det kan ju vara saker som var jag parkerar bilen när jag kommer hem sent en kväll eller att jag alltid ska ha mitt hemlarm på, även när vi är hemma, förklarar Ebba Östlin.

Kvinnor mer utsatta

Att politiker i viss mån är mer utsatta än andra speglas i Brottsförebyggande rådets (Brå) senaste rapport om hat och hot mot förtroendevalda. Där konstaterar Brå att var fjärde politiker blev utsatt för trakasserier, hot eller våld under förra året.

– Utsattheten bland politiker har minskat sedan den senaste mätningen under valåret 2018. Men vi vet sedan tidigare mätningar att utsattheten är som högst under valåren, säger utredaren Anna Gavell Frenzel, i ett uttalande.

Kvinnor är den grupp inom politiken som får motta mest hat och hot, inte sällan av sexuell karaktär. Nästan alltid är det män som står bakom hotelserna, och ofta i samband med uttalanden kring specifika frågor.

– Det är nog det att jag är en kvinna med makt och vad jag står för. Den treenigheten verkar göra dem fullständigt galna, och deras lösning på allt är att jag ska bli gruppvåldtagen av första eller andra generationens svenskar, säger hon.

Enligt Ebba Östlin kan de gånger det har rört sig om kvinnliga avsändare räknas på en hand.

Hur motiverar man sig själv att fortsätta?

– Personligen hanterar jag det genom att bestämma att det här är min roll, och att det är den som de ger sig på. Inte mig som person. Även om de rent fysiskt kan ge sig på mig, är det min roll och det jag står för som de är ute efter.

Viktigt att prata om

Hon menar själv att hon aldrig har backat i ett beslut eller låtit bli att uttala sig på grund av hoten. Men inför valet 2018 togs beslutet att Ebba Östlin skulle sluta med Twitter. Då sågs den största nedgången i hat och hot mot henne, menar hon.

– Men jag tycker det är extremt viktigt att man vågar prata om den här situationen, så att de som kommer efter mig inte ska behöva bli utsatta för samma sak. Det skulle behövas en nationell diskussion kring hat och hot mot förtroendevalda för att inte riskera att utarma dem som orkar och vågar bli politiker. Det finns ju en risk att folk väljer bort sitt samhällsengagemang för att klimatet mot förtroendevalda blir för tufft.

Det sista som syns när vi skiljs åt är Ebba som åter kopplar på sitt hemlarm.

Brå:s rapport i siffror:

39 procent av förtrondevalda 29 år eller yngre uppger att de utsattes för hat, hot, våld eller trakasserier under 2020. För förtroendevalda 70 år eller äldre var samma siffra 13 procent.

Andelen förtroendevalda som uppgav att de utsattes under 2020 var största inom MP (33 procent) och minst inom S och KD (24 procent vardera).

Andelen utsatta förtroendevalda med uppdrag inom kommunfullmäktige var största i storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö), där knappt hälften (47 procent) av de förtroendevalda uppgav att de hade blivit utsatta. Andelen utsatta var minst i pendlingskommuner nära större städer, och pendlingskommuner nära mindre städer/tätorter (21 procent vardera).

Källa: Brottsförebyggande rådet.

Visa merVisa mindre