Slitsamt. Tomas och Niro från Samhall jobbar med att rensa upp på FTI:s återvinningsstationer. "Vi är så avtrubbade och vet att det ser likadant ut varenda gång", sade Niro till Mitt i i ett tidigare reportage. Foto: Sacharias Källdén

Dumpade sopor fortsätter öka under pandemin

Nedskräpningen vid återvinningsstationerna har ökat kraftigt under pandemin, enligt återvinningsföretaget FTI. "Vi ser det på många olika ställen", säger Annika Ahlberg, regionchef på FTI.

  • Publicerad 10:12, 17 sep 2021

Madrasser, kuddar, gamla möbler, stora svarta sopsäckar och lådor fulla av odefinierbart avfall. Det var den syn som mötte Solbergabon Sofia Polhammer vid återvinningsstationen vid Götalandsvägen 205 en söndagskväll nyligen.

– Det såg förjäkligt ut och det var inte första gången. Det gick inte att ta sig fram till kärlen så jag fick vända tillbaka, säger Sofia Polhammer.

Återvinningsstationen vid Götalandsvägen är långtifrån den enda där människor stjälper ut sina grovsopor på marken. Enligt återvinningsföretaget FTI har dumpningen av sopor ett problem som bara växer.

– Det började förra sommaren. Den här typen av dumpning har ökat rekordmycket under pandemin. Vi ser det på många olika ställen och kommuner ser motsvarande i parker och skogar, säger Annika Ahlberg, regionchef på FTI.

Tungt för anställda

Vid Götalandsvägen dumpade många sopor redan före pandemin, betonar Sofia Polhammer. Hon tycker att det är nonchalant mot Samhalls anställda, som har uppdraget att tömma återvinningsstationerna. Som Mitt i berättade i en artikel i våras tvingas de till tunga lyfta och får ett mer pressat schema på grund av dumpningen.

– De som dumpar stora mängder kommer ofta i bil. Då kan de ju lika gärna åka till Östberga återvinningscentral som bara är någon kilometer härifrån och har generösa öppettider. Kanske tror de att det kostar, men det är ju gratis, säger Sofia Polhammer.

Återvinningsstationen vid Götalandsvägen i Älvsjö en söndagskväll i början av hösten. Foto: Privat

Kostar miljoner

För FTI innebär dumpningen en stor merkostnad. 2020 var notan 15 miljoner kronor, på grund av alla extrahämtningar med kranbil och de har ökat under 2021.

Men det är förstås inte bara privatpersoner som är skyldiga. Företag, restauranger och entreprenörer som erbjuder sophämtartjänster finns också med i ekvationen.

– Det är ju jättesmidigt, att någon kommer förbi ditt hus eller lägenhet och tar med sig din bråte för en billig peng. Men är det så billigt är det ofta något som inte funkar i andra änden, det tycker jag man ska tänka på, sa Annika Ahlberg till Mitt i i våras.

Hon kritiserar Stockholms stad för att sakna "en riktlinje om hur man hanterar de insamlingspunkter som finns".

– Det vore bra om Stockholms stad hade en policy för de återvinningsstationer som är öppna och tillgängliga för alla, en inriktning vad gäller förpackningar. Det är ingen tjänsteman i staden som har det uppdraget, säger hon.

Möte om problemet

Malinda Flodman, pressansvarig på trafikkontoret, uppger att trafikkontoret inte ser en ökad nedskräpning på återvinningsstationerna men att FTI, som ansvarar för dem, kan ha en annan bild.

– Vi har en kontinuerlig dialog med FTI och ett stort möte mellan staden, FTI och polisen planeras under hösten. Det är väldigt många inblandade. Det är ett stort och komplicerat på det sättet, säger Malinda Flodman.

Nej till kameraövervakning

I återvinningsstationernas contatinrar kan man slänga glas-, metall-, pappers- och platsförpackningar.

Att slänga hushållssopor eller grovavfall på marken bredvid containrarna är inte tillåtet och kan ge böter. FTI har sökt tillstånd för kameraövervakning på flera stationer i Stockholm men fått nej.

Producenter av förpackningar och tidningar har sedan 1994 ett producentansvar. Det innebär att den som producerar en vara har ett miljöansvar och är skyldig att ta hand om varan även efter konsumenternas slutanvändning.

Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Visa merVisa mindre