Lindormsnäs 1:5 sett från ovan. Foto: Läsarbild

Dumpade massor kan hota grundvattnet

Verksamheten på den omtvistade fastigheten Lindormsnäs 1:5 i Upplands-Bro är återigen igång. Jordmassorna som dumpats i det viktiga vattentäktsområdet är enligt ägaren så rena att ”barn ska kunna äta dem”. Men anmälare säger att asfalt dumpas på platsen.

  • Publicerad 14:01, 17 sep 2021

I juli åkte en grupp tjänstemän från Upplands-Bro ut till fastigheten Lindormsnäs 1:5. De var på platsen för att mäta in strandskyddet, men passade även på att utföra tillsyn av de massor som finns i grustaget.

Kommunen om grustaget: ”Avvaktar domstolens beslut”

I en tjänsteanteckning från tillsynsbesöket står det att ”inspektionen påvisar att det inte enbart är rena massor som ligger i område 1 och 2”.

Kommunhuset i Kungsängen och det aktuella grustaget. Foto: Niklas Loman / Läsarbild

Tjänstemännen skriver att de hittar: ”geotextildukar, tegelpannor, marksten och betongplattor, plast- och gummibitar, asfalt, spännband, pvc-rör, elkablar, metallbitar och kablar från stensprängning”.

Politikerns mejlattack fick chef att sluta

Då företaget CR Concrete Recycling under sommaren som gick ansökte om dispens från strandskyddet hos kommunen beskrev man vilken typ av massor man tar emot i grustaget med orden: ”Massorna är alltså så pass rena att barn ska kunna äta dem”.

Foto: Läsarbild

Klagomål om asfalt

Därtill har Upplands-Bro fått in minst ett klagomål som berör att det i grustaget skulle tas emot asfalt.

När Mitt i vänder sig till kommunen för att ställa frågor om hur man hanterar tillsynen av verksamheten på Lindormsnäs 1:5 hänvisas vi till samhällsbyggnadschefen Thomas Lenell.

Utredarna: Politikern gjorde fel

Han återkommer via mejl. Om sina egna inspektörers fynd i massorna skriver han:

”Detta konstaterades och verksamhetsutövaren informerades om fynden. Han ska därefter ha åtgärdat detta”.

Thomas Lenell är samhällsbyggnadschef i Upplands-Bro kommun. Han tillträdde sin tjänst under sommaren. Foto: Upplands-Bro kommun

Trots att flera juridiska processer pågår i koppling till grustaget så menar Thomas Lenell att detta inte påverkar kommunens ansvar att utöva tillsyn: ”Vi ska fortsätta bedriva tillsynen, i väntan på domen i mark- och miljödomstolen”.

Sedan kommunens tillsynsbesök i juli har dock inga ytterligare besök genomförts på fastigheten, uppger Thomas Lenell.

Bakom bråket: Omstridda planer för ett grustag

Vet Upplands-Bro kommun vad det är för massor som finns på fastigheten?

”Enligt kontrollplanen ska verksamhetsutövaren lämna in dokumentation i form av tippkvitton”.

Vad vet kommunen om massorna som finns på fastigheten? Upplands-Bros registrator svarar på Mitt i:s mejl.

Mitt i vänder sig till kommunen för att ta reda på hur mycket dokumentation som har lämnats in av företaget vad det gäller massorna på fastigheten.

En registrator svarar att företaget skickade in sjutton analysrapporter av massorna under 2020 mellan juni och december, men därefter är det tomt.

Ordförandebeslutet överklagas till förvaltningsrätten

Registratorn skriver: Kan inte se att några analyser har registrerats in efter detta datum. Detta är alltså provtagningar av olika slag, jordprover, från ackrediterade laboratorium”.

Görvälnverket är Norrvattens vattenverk i Järfälla. Foto: Norrvatten

Oro för dricksvatten

Lindormsnäs 1:5 ligger inom vattenskyddsområdet Leran, en större dricksvattentäkt i Uppsalaåsen vid Lindormsnäs. Denna har av Region Stockholm ”hög regional prioritet” i den regionala vattenförsörjningsplanen. Härifrån förses Säbyholmsområdet med dricksvatten.

Därutöver har även Norrvatten en reservvattentäkt vid Lindormsnäs.

Striden om grustaget: Nu stoppas allt arbete

Dessa faktum har skapat stor oro hos de som bor kring grustaget. Men även Norrvatten uttryckte så sent som i februari i år sina betänkligheter kring verksamheten. I en skrivelse till Upplands-Bro kommun skriver man att:

”Det är mycket svårt att återställa den bortschaktade grusåsens grundvattenbild-ande funktion genom att fylla ut med nya massor, utan att riskera att påverka grundvattenflöden och föroreningshalten i grundvattnet”.

Genrebild. Foto: Mostphotos

Kommunen om vattnet

På frågan vad kommunen gör för att säkerställa kvaliteten på invånarnas vatten i ljuset av ovanstående information skriver Thomas Lenell: ”Vi ska genom tippkvitton från företaget och kontroll följa upp vad som läggs på fastigheten”.

Mitt i ringer upp Thomas Lenell efter att kommunens registrator meddelat att varken några tippkvitton eller analysrapporter finns diarieförda sedan årsskiftet.

Vad tänker du kring att ingen egenkontroll har kommit in sedan årsskiftet?

– Egenkontrollen ska följas, det är självklart. Har det inte kommit in så måste vi ta reda på varför det inte har fungerat, säger Thomas Lenell.

CR Concrete Recycling vd Peter Viklund återkommer efter att han fått ta del av Mitt i:s frågor via mejl. Han skriver: ”Bolaget har inte något att yttra i avvaktan på utfallet av den pågående rättsliga överprövningen vid mark- och miljödomstolen”.

Vad handlar konflikten om?

Historien börjar 2018 när företaget CR Concrete Recycling AB anmälde att man avsåg att fylla det grustag som tidigare funnits på fastigheten Lindormsnäs 1:5 för att senare bygga en konferensanläggning.

Detta har genom åren kommit att förändras till att bland annat omfatta ett ädellövsprojekt och en naturstig. I kommunens handlingar står det att företaget enligt anmälan skulle fylla täkten med en halv miljon kubikmeter schaktmassor – "endast rena provtagna massor".

Området där verksamheten tagit form ligger inom vattenskyddsområdet Leran som är en större dricksvattentäkt i Uppsalaåsen vid Lindormsnäs. Härifrån förses Säbyholmsområdet med dricksvatten.

Det här gör att länsstyrelsen menar att verksamheten i området är förknippad med en stor risk. Dessutom ligger den aktuella fastigheten delvis inom ett område som lyder under strandskyddsbestämmelser.

I kommunens handlingar framgår att det på platsen observerats bland annat gröngöling, korp, gärdsmyg, nötskrika och ormvråk. Turerna har sedan företagets första anmälan till länsstyrelsen 2018 varit många.

Visa merVisa mindre

Fastighetsjättens nederlag: "Moraliskt har vi rätten på vår sida"

Stämde Upplands-Bro på 150 miljoner – måste betala rättegångskostnader på 2 miljoner. Fastighetsbolaget Kilenkrysset stämde Upplands-Bro kommun på 152 miljoner efter ett infekterat avtalsbråk. Nu har dom meddelats: Kilenkrysset får inte en krona, istället tvingas man betala miljoner...onsdag 27/10 11:28