Det är inte helt enkelt att säga en exakt tidpunkt och plats när villastaden i Djursholm föddes. Men om man skulle välja en; då skulle det vara 1889 här på Germaniavägen, i slänten ned mot butiksgatan.
– Då byggdes de första provvillorna här samtidigt som Djursholm AB startade, säger Carl Ove Hofman-Bang, som är uppväxt i Djursholm och har skrivit tre böcker om villastaden.
Idé från USA
Vi träffar författaren Carl Ove Hofman-Bang på Djursholms torg.Han berättar om hur det såg ut här i Djursholm när han var barn, och pekar över rondellen vid torget. Där låg en av de första villorna som byggdes.
– Det var ett kråkslott, då när den revs 1963. Då körde brandkåren hit och tände eld på villan, så löste man det på den tiden.
Vi promenerar vidare upp på Banérvägen och till korsningen Germaniavägen. Vårsolen kommer in från väst och träden kastar långa skuggor. Han pekar mot slottet.
Där förverkligades idén om villasamhället i Djursholm, berättar han. Finansmannen Henrik Palme hade startat Djursholm AB med ett antal likasinnade, och från USA tagit med sig en idé om att här skapa ett nytt villasamhälle. Ett samhälle som klarade sig på egen hand, men som också kunde åtnjuta storstaden Stockholms fördelar.
Industrialismen hade skapat strömningar till huvudstäderna i Europa, men alla ville inte bo inne i städerna.
– Palme hade med sig ritningar från USA på villor som man nästan kopierade. Då var inte tanken att skapa ett flådigt högborgerligt samhälle, utan ett självförsörjande villasamhälle, säger Carl Ove Hofman-Bang.
En av villorna kvar
Samma år som Djursholm AB bildades byggdes de första provvillorna här. Villor som blev exempel på hur bebyggelsen kunde se ut. I dag finns en av villorna kvar och bevarad, på Germaniavägen 21, Villa Länna.
– Nästan i helt originalskick. Det är väldigt vackert skött och bevarat av ägarna.
Henrik Palmes projekt med ett självförsörjande samhälle blev dock kortlivat, berättar Carl Ove.
Efter att renoveringarna av Djursholms slott blev för dyra, så fick Palme gå. Efter honom kom flera andra personer in i bilden som hade idéer om Djursholms villastad – och resten är historia som man brukar säga.
– Om Palme hade fått fortsätta sitt projekt, då kanske Djursholm hade varit fullt av den här typen av villor, säger Carl Ove.
”Lyckligt lottad”
I backen möter vi Mikael Wibron, som flyttade hit på 90-talet. Han är ute på promenad med Staffordshire bullterriern Luna.
– Man är lyckligt lottad som kan bo här. Det är både fint och trevligt, det tror jag de flesta tycker här i Djursholm, säger han.
Att bevara kulturhistoriska byggnader är viktigt att göra när man kan, menar Mikael.
– Det var synd när de rev flera gamla villor på Skandiavägen. Men ibland går det inte, och sen måste ju fastighetsägare kunna bestämma själva hur de vill göra, säger han.
I den andra backen på Germaniavägen, mot Strandvägen, träffar vi Tord Jonerot.
Sedan 1988 bor han i ett av de äldsta och bäst bevarade trähusen: Villa Germania. En villa som ritades av arkitekten Albert Hagström och byggdes 1896, också i stilen ”Stick style”.
Vill bevara det gamla
Han berättar att de jobbar aktivt för att bevara huset.
– När något ändras eller läggs till så ska det passa in. Sen försöker vi ändra tillbakas så mycket vi kan till det gamla. Exempelvis har taken varit sänkta, paneler inbyggda. Sånt har vi jobbat med.
Tror du att fler tänker i de banorna i dag, att bevara det gamla?
– Ja, det tycker jag. Man pratar om vad hus har för originalfärg, vad kan man göra för att bevara. Den diskussionen finns.
Carl Ove Hofman-Bang berättar om de olika arkitekturstilarna.
Exempelvis Jugendstilen som Villa Heilborn på Germaniavägen 4 från 1894 och prinsvillan på nummer 14, från 1905, är ritad i. På gatan kan man se många olika stilar. Klassicismen, funktionalismen.
– Det eklektiska, alltså blandningen av stilarna, kännetecknar Djursholm. Det är kärnan, säger Carl Ove Hofman-Bang.