Det kan vara svårt att få en tid hos sin husläkare – om man ens har någon. Bara 63 procent av invånarna i regionen är listad hos en fast läkare.

Ett stort problem är nämligen bristen på läkare på vårdcentralerna.

En undersökning som Läkarförbundet låtit göra visar att 42 procent av patienterna fått vänta över en vecka på en läkartid.

– Ja, det kan vara lite krångligt och svårt att få en tid, säger Margareta Terfelt, 79.

Vi träffar henne, och ett gäng SPF-pensionärer, på Tranebergsängen i Bromma. Här spelar de boule två gånger i veckan sommartid. Under vintern håller de till i Liljeholmshallen.

Har inte alltid tid

Margareta Terfelt är listad hos en läkare, som dock inte alltid kan ta emot, inte ens på den årliga hälsokontrollen.

Och hon är inte ensam: En av fyra invånare i Region Stockholm uppger att de inte kunnat få en tid på sin vårdcentral inom rimlig tid, enligt SKR:s nationella patientenkät för 2021.

Dels är det ont om specialister i allmänmedicin. Enligt Socialstyrelsens nationella vårdkompetensråd skulle det behövas minst dubbelt så många. Dels har inte alltid vårdcentralerna råd att anställa tillräckligt antal. Den höga arbetsbelastningen gör i sin tur att många jobbar deltid.

Blir dyrare på akuten

Effekten blir att en del patienter söker sig till akuten med åkommor som kunnat tas omhand på vårdcentralen. Det bidrar till köer på akutmottagningarna, och blir dyrare för skattebetalarna.

Allt fler röster höjs nu för att primärvården, dit vårdcentralerna hör, borde få ta en högre andel av vårdbudgeten. I dag är andelen knappt 20 procent i Region Stockholm.

Lag på listning

En annan boulepensionär, Thomas Bäck, 78, menar att man går miste om kontinuiteten när man inte får gå till samma läkare.

– Det tar minst tre veckor att få en tid hos husläkaren, säger han, men tillägger att om det är bråttom, och han ringer vårdcentralen på morgonen, så får han en tid samma dag eller dagen därpå, men då inte hos sin läkare.

Den 1 juli trädde en ny lag i kraft för att patienter ska ha rätt till en fast läkarkontakt på sin vårdcentral, en del av regeringens Primärvårds reform.

Regionen har i sin tur beslutat om en primärvårdsstrategi. I den ingår att vårdcentralerna har ett större uppdrag. Där ska numera finnas första linjens psykiatri, fysioterapi och medicinsk fotsjukvård.

Många per läkare

Enligt Stockholms distriktsläkarförening behöver varje läkare just nu ansvara 2 200 patienter för att vårdcentralen ska få ekonomin att gå ihop. Socialstyrelsen rekommenderar att den siffran är 1 100.

Sture Hallquist, 82, tar sina klot och går ut på banan. Han har ont i ett knä, kanske något man får räkna med som gammal friidrottare, resonerar han.

– Jag har en husläkare sedan 20 år tillbaka, och det fungerar oerhört bra. Nu blev jag skickad på röntgen, och sedan fick jag remiss till ortoped, säger han nöjt.