Annika Dahl och Jan Spanedal i Bromsten har börjat med biodling i sin egen trädgård. Här håller Annika upp en rökpust, som används för att lugna bina. Foto: Ylva Bergman

Deras bin ger mer frukt åt hela Bromsten

Få bin surrade i Bromsten, då skaffade Annika och Jan egen biodling. I år slungade de 105 kilo honung. Nu har grannarna märkt att de fått extra mycket frukt på träden.

  • Publicerad 11:42, 18 okt 2016

Det är väldigt kul att få feedback. De som kommer och köper honungen berättar för sina barn att "de här bina har flugit i vår trädgård".

I den gula villan i Bromsten bor inte bara Annika Dahl och Jan Spanedal. Här bor också sju hönor, tre katter, en hund och – ja just ja, cirka 100 000 honungsbin.

– Förr har det varit många gamla gubbar som har bin. Nu ser man fler tjejer och unga som hittat hobbyn. "Urban beekeeping" har blivit en trend i städerna, säger Annika när vi träffar paret i Bromsten.

Paret hade länge klurat på att skaffa bin. Men det var först efter att de gått en kurs hos "Sundbybergs och Spångaortens biodlareförening" som de första bina fick flytta in i trädgården.

– Vi tyckte inte att det fanns så många bin i området. Bin behövs, så vi bestämde oss för att gå en kurs för att få koll på hur man gör, säger Jan.

"Fått lite för mycket frukt"

Två och ett halvt år senare producerar bina mer honung än paret – som själva inte äter mer än runt en burk per säsong – kan göra av med. I år slungade de hela 105 kilo honung.

– Grannarna var nog lite stressade i början men vi gick runt och berättade hur det funkar. De märker inte av bina så mycket, förutom att pollineringen ökat. Grannarna klagar på att de fått lite för mycket frukt i år, säger Annika.

Svenska bin är som många andra bin i världen utdöende. Bekämpningsmedel och en brist på pollen- och nektarväxter är bidragande faktorer. Ett annat problem är blodsugande kvalster, något som Annika och Jan arbetar aktivt för att motverka.

– Man måste hålla koll på att kvalstren inte tar över. Det finns det olika metoder för och vi väljer att köra ekologiskt, säger Annika.

Fruktfullt. Efter att Bromstensparet skaffade bin bär Bromstens fruktträd extra mycket frukt. Foto: Ylva Bergman

"Som att spela schack"

Under sommarhalvåret går paret igenom bikuporna var tionde dag för att se att bina mår bra och inte har det för trångt.

– Redan på våren börjar planeringen av hur ramarna ska sitta och hur lådorna ska flyttas. Det är som att spela schack, säger Jan.

Honungen ger de bort i "gå bort-present" eller säljer lokalt. På Spånga höstmarknad gick honungen åt som smör i solsken.

– Det är väldigt kul att få feedback. De som kommer och köper honungen berättar för sina barn att "de här bina har flugit i vår trädgård". Jag blev påsprungen av en kille på Konsum häromdagen. Han sa att det var den bästa honung han smakat, säger Annika.

Stadsbin får en bred pallet

För stadshonungen är trots betong och asfalt riktigt smakrik.

– Producerar du honung kommersiellt vill du få så mycket honung på så kort tid som möjligt. Den typiska kupan står på ett rapsfält i Sverige. Det ger en enkel smakpalett. Då smakar honungen rapsblomma – bara, säger Jan Spanedal om honungen som vanligtvis hittas i matbutiken.

– Stadsbin får istället en bred palett. De flyger runt överallt. I staden har folk till och med olivträd på balkongen, inflikar Annika och Jan plockar fram tre av deras egna honungsburkar – slungade vid tre olika tillfällen.

När den söta honungen från de olika honungspartierna landar på tungan är smakskillnaden märkbar.

– Tar vi honung tidigt smakar den vårblommor, slungar vi senare smakar honungen av lindblommor som ger en mintig nyans. Alla kupor har sin egen smak, säger Annika om Bromstenshonungen.

Så blir honung till

Honung består av nektar som bina slickat i sig och spjälkat i sin "honungsmage". Honungens smak och utseende beror på vilka växter som bina har samlat nektaren vid. Bina producerar vax för att förvara honungen i kupan.

Annika Dahl och Jan Spanedal har ekologiskt honungsproduktion i sin trädgård i Bromsten, vilket bland annat innebär att de använder naturmaterial i sin biodling.