Ifrågasatt. Att semla eller inte semla, det är frågan. Mitt i:s traditionsintresserade reporter vet inte riktigt vad han ska tycka så här tidigt på året. Kanske bör han vara tacksam över att bullen är så poppis som den är, med tanke på hur dåligt resten av den gamla fastlagshögtiden stått sig i modern tid. Foto: Mikael Andersson

Den tidiga semlan – älskad och hatad

Fastlagen infaller i år den 16 februari, men det har ingen betydelse för dagens gudlösa semmelälskare. Är det något att jämra sig över? Måltidsforskaren Richard Tellström tycker inte det.

  • Publicerad 13:30, 24 jan 2021

"Nu är det inte långt kvar till fastlagen. Kul, då får man äntligen äta semla!"

Har du sagt det är du förmodligen så ortodox det går att bli. I alla fall när det gäller just semmeltraditionen. Det menar Richard Tellström, måltidsforskare och etnolog vid Stockholms universitet:

– Om man är troende kristen äter man semlor tre eller fyra dagar fram till fastlagsdagen, alltså fettisdagen. Sedan inte mer.

Feta friheter

Alla gör bevisligen inte så, ty redan nu saluförs de gräddiga bullarna lite överallt till mångas förtjusning. Men att ta sig allt för feta friheter väcker också andra känslor.

Det blev Mitt i varse när vi nyligen skrev om ett kafé på Östermalm. Där inleddes krängandet av fastlagsbullar redan på annandagen.

Medan liberala gottegrisar ville ha semlor året om lydde en annan typisk läsarreaktion: "Alldeles för tidigt."

Man kan undra varför vissa så gärna lägger sig i andras högtidsfiranden och inte nöjer sig med att sköta sitt.

Richard Tellström tror att det är för att det råder oenighet om ifall traditioner ska vara kollektiva eller kunna tolkas fritt av var och en.

– I grunden tror jag att det beror på att vi plockat bort den religiösa anledningen till en mängd fester. Då är de inte längre bundna av kalenderåret, utan man kan fira mer som man själv vill.

Tellström. Docent i måltidskunskap och etnologi. Foto: Urban Björstadius

Vad gäller bråket om semlan har det faktiskt pågått ända sedan 1950-talet. Då luckrades reglerna upp, efter att staten tidigare bestämt att semlor endast fick säljas under fastlagen.

Göra som du vill

Men nog har det ändå blivit mer okej att tjuvstarta traditioner på senare år.

– Ja, absolut. Det tillhör det postmoderna samhället, där du får göra lite som du vill och ingen ska komma och tala om vad som är rätt och fel, säger Tellström.

Vilken betydelse har det trista året 2020 haft där?

– Mitt intryck är att folk tog tillfället i akt och ordnade julstämning mycket tidigare än vanligt. Man har ett uppdämt behov av att festa och pynta, helt enkelt ge flärd åt en ganska tråkig tillvaro.

Är det bara positivt att gamla regler utmanas?

– Så länge människor är glada och visar varandra kärlek tycker jag att man får vara nöjd.

Tellström konstaterar att inga traditioner varar för evigt – allting tolkas och omtolkas.

Och för all del, det var ju inte semlor med grädde som kung Adolf Fredrik åt ihjäl sig på. Den bullen kom först på 1920-talet.

Så det kan nog finnas skäl att se över sin aversion mot säljstarter i december, semmelwraps och andra nymodigheter. Trots allt.

Lite semmelhistorik

Firandet av fettisdagen kommer från den kristna högtiden fastlagen då man inför 40 dagars fasta före påsk skulle äta upp sig.

Under fastan skulle man leva spartanskt, därför fick man verkligen unna sig på fettisdagen, eller semmeldagen.

Semlor har ätits på fastlagsdagen sedan medeltiden. Det sägs att kungen Adolf Fredrik dog år 1771 på grund av att på kort tid ha tuggat i sig 14 hetväggar, semlans föregångare som serverades med mjölk.

Visa merVisa mindre

Vivels. I Viksjö centrum är semmelsuget stort, konstaterar Nina Csaki. Foto: Mikael Andersson

Massor av semlor har redan gått åt

Även i Järfälla har semlorna kafébesökarna i sitt feta grepp. Här var bullarna efterfrågade redan innan julgranen hade slängts ut.

På Vivels i Viksjö centrum är semmelsuget stort. Mer än tidigare år, eftersom folk verkar vilja tröstäta sig genom pandemin.

– Folk frågade till och med innan nyår efter semlorna. Det brukar inte vara så, säger Nina Csaki som jobbar på Vivels.

Här drog försäljningen i gång på trettondagen, och efter en vecka hade man sålt runt 100 – 150 semlor.

Satsar på klassiskt

Samtidigt håller systrarna Llawen och Maya Maluenda i tyglarna på Café Boulevard i Barkarbystaden. De har salufört fastlagsbullar sedan den 11 januari. Mest "standardvarianten" med grädde och lock, men även en minivariant.

Café Boulevard. Llawen Maluenda svarar för semmelkommersen i Barkarbystaden. Foto: Mikael Andersson

När Mitt i tittar in på fiket vid 13.30-tiden har de bara en semla kvar, så efterfrågan finns.

– Vi har till och med haft folk som köpte i går och som kom tillbaka och köpte i dag, för att det var så gott, säger Llawen.

Det bör nämnas att det inte rör sig om några extrema antal: fem semlor om dagen har boulevarden tillhandahållit, men åt går de.

"Kan börja när som helst"

Maya tycker inte att det är farligt att man tummar lite på traditionerna.

– Semmeldagen är ju bara en dag, så jag personligen tycker att ett litet tag innan och ett litet tag efter är perfekt, säger hon.

Eller så tycker man som kunden Anders Moberg, som har glädjen att lägga vantarna på fikets sista semla för dagen.

– Man kan börja när som helst. Det finns också alla hjärtans dag, men jag kan ju älska min tjej när jag vill.

Bestämmer själv. Barkarbystadsbon Anders Moberg äter semlor när han vill. Foto: Mikael Andersson

Fettisdagen är den 16 februari

Fettisdagen firas den 16 februari 2021.

Dagens namn betyder fet tisdag och är den dag då det äts mest semlor på hela året.

Enligt uppskattningar från branschen säljs 50 miljoner semlor i Sverige på ett år.

Visa merVisa mindre