Med 29,20 kronor per hundralapp – 17,12 till kommunen och 12,08 till landstinget – har Solna landets näst lägsta kommunalskatt (Österåker gick ju om 2019).
Ekonomiskt går det bra för kommunen: arbetslösheten är förhållandevis låg, återhämtningen efter pandemin gick oväntat fort.
2021 slutade Solna på en halv miljard plus.
Oppositionen brukar säga att styret snålar med stålarna. Solna hamnar exempelvis i botten i kommunsverige när det gäller hur mycket som satsas på kultur och resurser till skolundervisning.
Men varför höja skatten i en kommun där ekonomin går bra? kontrar styret.
Den låga skatten tilltalar också brett. Mäklare lyfter fram skattesatsen i bostadsannonserna och då och då stöter Mitt i på ”skatteflyktingar” som berättar att de valt att flytta till Solna just för detta.
"Ska gå till det kommunala"
Skytteholmsbon Johan Asplund, 39, har inget glasklart svar på om skatten ligger bra eller bör höjas eller sänkas.
Men han känner sig lite oroad över hur det ska bli när Alisa och Armin, som i dag går i förskolan, börjar skolan.
– Många väljer bort Solnas skolor för Stockholm, Sundbyberg eller andra kommuner. Det är synd. Skolorna här borde vara lika bra, behövs det mer resurser borde man höja skatten.
Främst tror Johan på en omfördelning av pengarna.
– Jag tycker inte våra skattepengar ska gå till att bygga kontor och bostäder, eller till andra saker som inte är för Solnaborna. De ska användas i de kommunala verksamheterna: skola, äldreboenden och omsorg.