DRAGARE PROTESTERAR. Eva-Karin Brauer, Elisabeth Nilsson, Sune Hagvill, Roland Carlström och Peter Brodin bor alla i kvarteret och ingår i arbetsgruppen som kämpar mot planerna på ett 17-våningshus. Foto: Claudio Britos

De vill inte ha ett höghus i Fullersta

Kommunen utreder just nu möjligheten att bygga ett 17-våningshus bakom Fullersta torg. De kringboende är mycket kritiska. "Det blir tre gånger så högt som de högsta husen runt omkring", säger Elisabeth Nilsson.

  • Publicerad 16:52, 24 mar 2021

Vi står på Rådstuvägen bakom Fullersta. Här vid vändplanen finns planer på att bygga 17-våningshus med 60 till 90 lägenheter. Kommunen håller på att ta fram en ny detaljplan.

– De högsta husen är sex våningar höga. Det är alltså som att ställa två sådana hus på varandra ovanpå det, säger Elisabeth Nilsson.

– Det kommer ju väldigt nära. Det är inte mer än 10 meter mellan husen. Det skulle skugga våra hus totalt, säger Eva-Karin Brauer.

Grannarna i området är mycket kritiska till planerna. Trots att det ännu inte finns ett färdigt förslag och att samrådet dröjer till i höst har de redan organiserat sig. Tre bostadsrättsföreningar har gjort gemensam sak och bildat både arbetsgrupp och skapat en hemsida.

– Vi har tagit hjälp av en konsult eftersom vi saknar kunskap om arbete med detaljplaner. Vi förbereder en skrivelse som vi ska skicka in under samrådet. Men då kan det vara för sent, säger Roland Carlström.

De vänder sig framför allt mot höjden på huset.

– Om de bygger ett hus som är lika högt får vi acceptera det. Men inte tre gånger så högt. Det påverkar ju hela områdets karaktär, säger Eva-Karin Brauer.

KULTURMILJÖ- Sexvåningshuset i bakgrunden var Huddinges första "höghus", så kommunen menar att det finns en tradition att bygga höga hus på platsen. Men grannarna Peter Brodin, Roland Carlström, Elisabeth Nilsson, Sune Hagvill Eva-Karin Brauer påpekar att Fullersta torg och kvarteren runt omkring är klassade som kulturhistoriskt värdefulla. Foto: Claudio Britos

Kulturmiljö och bostäder

När förslaget presenterades för ett år sedan sa det då ansvariga kommunalrådet Malin Danielsson (L) att höghuset skulle kunna bli ett "riktmärke" för Huddinge. Nicholas Nikander (L), nuvarande kommunalråd med ansvar för stadsplanering, vill inte använda det ordet.

– Nej, jag tycker inte att det har ett egenvärde. Vi har en exploatör som är intresserad av att bygga i ett kollektivtrafiknära läge, det här är kanske den mest stationsnära detaljplanen vi har just nu och vi vill förtäta i kollektivtrafiknära lägen. Sedan är det kart att det är en positiv bieffekt att det blir en referenspunkt, men det är inte det primära, säger han.

Fastigheten Udden 8 ägs av Lännaholm Udden kommanditbolag, men det är Wallenstam som driver projektet med 17-våningshuset, berättar planarkitekten Henrik Nordström. Han är en av dem som utreder förutsättningarna för att bygga huset.

– Det kommer inte att bli högre än 17 våningar, det kan jag säga. Jag kan inte utesluta att det blir lägre, men det är för tidigt att säga.

I detaljplanearbetet tittar de bland annat på ljus och skuggning, grönytor och parkeringsfrågor.

– Torget ligger lite i skymundan idag. Ett höghus skulle kunna markera att här händer det något, centrum expanderar på andra sidan spåren också, säger Henrik Nordström.

I kulturmiljöprogrammet pekas kvarteren runt Fullersta torg ut som kulturhistoriskt värdefulla.

– Kulturmiljön är ett exempel på intressekonflikt som ska vägas mot bostadsbristen och att det är så oerhört stationsnät. Men det är sådant vi utreder i planprocessen, säger Nicholas Nikander.

PLANER. Här planeras 17-våningshuset att byggas. Sophuset kommer att rivas och eventuellt även envåningslängan i bakgrunden. Foto: Claudio Britos

Vad händer nu?

Detaljplanearbete pågår. Samråd är beräknat till fjärde kvartalet 2021. Då finns det möjlighet att lämna synpunkter. Planen kan antas tidigast 2022.

I detaljplaneprocessen ser kommunen också över hur Fullersta torg kan förbättras. Man tittar på grönytorna och om det går att bygga fler och mer effektiva cykelparkeringar.

Planområdet ingår i Spårväg syds influensområde där kommunen förbundit sig att planera för 18 500 bostäder fram till 2030.

Här kan du läsa mer om planarbetet: www.huddinge.se (Sök på Fullersta torg)

Här kan du läsa mer om grannarnas synpunkter: www.udden8.se

Visa merVisa mindre

ETTA UTSIKT. Flera av grannarna skulle få höghuset rakt framför sig. "Det skulle ta bort allt ljus" säger Elisabeth Nilsson. Foto: Claudio Britos

Därför väcker höga hus känslor

Höga hus ger mycket bostäder för pengarna, men väcker starka känslor. "Ofta kan man bygga lägre, men i en annan form, och få ut samma mängd bostäder", säger arkitekten Helena Lundin Kleberg.

I förstudien till Udden 8, som tomten i Fullersta heter, finns inspirationsbilder på Alviks torn och Haga Nova. Höga hus fascinerar och provocerar.

– Ju mer en byggnad märks, desto mer åsikter väcker den. Ur fastighetsägarens perspektiv ger det mer pengar att bygga högt, upp till en viss gräns. Sedan tror jag fortfarande att det finns en viss fascination för att det faktiskt går att bygga högt, säger Helena Lundin Kleberg, arkitekt på Spacescape, som arbetar med stadsbyggnad och offentliga platser.

Hon tycker att man ofta börjar i fel ände i planeringen.

– Det som borde vara huvudfokus är hur man kan skapa en härligare plats där människor vill träffas och vara. Om man bara säger att det ska byggas ett 17-våningshus kan det lätt provocera och då blir det en låst diskussion.

Helheten viktig

I det här fallet kommer initiativet från fastighetsägaren, vilket inte är ovanligt.

– Det finns sådana tendenser att kommuner inte själva driver vilka planfrågor som är viktiga, utan hugger på vad det finns för initiativ från fastighetsägare. Det är ett problem i alla kommuner att man har en press att bygga mycket bostäder och inte vågar säga nej. I längden kan det leda till att man bygger bort möjligheter, särskilt i kollektivtrafiknära lägen som är så värdefulla och förtjänar att man ser till helheten, säger Helena Lundin Kleberg.

Förtätning i de här lägena är prioriterat, men det är viktigt att se till hela boendemiljön, menar hon.

– De senaste tio åren har vi sett många projekt där det kanske blivit lite för tätt och högt och man inte har klarat kraven på att bygga bra offentliga miljöer och förskolegårdar. Det här är en diskussion som har förstärkts av pandemin, då det blivit tydligt hur viktigt det är att ha bra offentliga rum.

Helena Lundin Kleberg. Foto: Privat