Jan Molarin och Torbjörn Halvarsson kämpar för Brommas natur. "Många tycker nog att det är dags att Bromma bidrar till förtätningen". Foto: Ida Leveby Andersson

De vill bevara Bromma grönt – och sätta stopp för byggen

6 000 lägenheter på tio år. Bromma är en attraktiv plats att bygga bostäder på. Men till vilket pris? Det frågar sig föreningen ”Bevara Bromma grönt”. – Om 100 år kommer vi att ångra oss, precis som med Klarakvarteren, säger Torbjörn Halvarsson.

  • Publicerad 05:35, 13 maj 2020

2018 stod västerort för mer än en tredjedel av alla påbörjade lägenheter i hela Stockholms stad. De senaste tio åren har närmare 6 000 lägenheter byggts i Bromma. Och fler byggen ska det bli, bland annat i jätteprojektet i Ulvsunda med tusentals nya bostäder, men också i Blackeberg och i Alvik.

– Det är bara nys när vissa tror att det inte byggs så mycket i Bromma, för det gör det, säger Jan Molarin, sekreterare i föreningen ”Bevara Bromma grönt”.

Jan Molarin och Torbjörn Halvarsson. Foto: Ida Leveby Andersson.

I 40 år har han bott i den röda villan i Höglandet. Så här under våren står träden och buskarna i trädgården i full blom, men utanför tomtgränsen är grönområdena hotade, menar han.

– Jag kan förstå att Bromma är attraktivt att bygga i. Det är nära stan och byggbolagen tror att det är enkelt att sälja här. Det finns också en viss avundsjuka. Många utanför Bromma tycker nog att det är dags att vi bidrar till den allmänna förtätningen eftersom att vi har det så luftigt, säger Jan Molarin.

Fakta

Så mycket byggs det i Bromma

  • Mellan 2008 och 2018 färdigställdes byggdes cirka 20 procent av Brommas totala antal lägenheter (5772 av 29 128). Cirka hälften har byggts i Mariehäll. 
  • Av totalt påbörjade lägenheter i västerort 2018 stod Bromma för 44 procent (688 av 1557).
  • Av totalt påbörjade lägenheter i Stockholm 2018 stod västerort för 36 procent (1557 av 4281). Söderort stod för 1943 stycken.
Källa: Stadsbyggnadskontoret, Statistik om Stockholm, Bostadsbyggandet 2008-2018
Visa merVisa mindre

Men byggboomen har ett pris. I framtiden kommer vi att ångra besluten, tror Torbjörn Halvarsson, ordförande i Bevara Bromma grönt.

– Vi har en enorm bostadsbrist. Men inte ens om vi bygger igen varenda grönområde så löser vi problemet. Snarare tvärtom. Om 100 år kommer vi att ångra oss, precis som med Klarakvarteren. Vi tror att man istället behöver skapa helt nya stadsdelar eller städer för att lösa bostadsbristen, säger han.

Vill sätta stopp för fler byggen

Karta över Nockeby. Det gula är redan genomförda byggen. De orangefärgade områdena står för kommande byggen. Foto: Ida Leveby Andersson.

2018 bildades föreningen, som då hette ”Bevara Sångarlunden”. Längs Djupdalsvägen skulle 50-70 hyresrätter uppföras i en björkdunge. Genast skapades namnlistor och än har inget bygge genomförts.

I och med bytet av det politiska styret vid valet 2018 så fick vi en frist under innevarande mandatperiod, men helst vill vi ju ha ett permanent stopp för byggen här i Sångarlunden, säger Jan Molarin.

Föreningen märkte dock snart att problemen med exploatering var större än på den egna gatan, varpå hundratals medlemmar runt om i Bromma hakade på.

Nya bostäder byggs överallt. Men folk får inte lägga till ett burspråk till sina hus eller placera en friggebod var de vill. Det känns inte bra

Torbjörn Halvarsson

Tillsammans lobbar de nu för att minska utarmningen av grönskan i Bromma. De hjälps åt att hålla koll på byggplaner, tar kontakt med politiker och skickar in skrivelser gällande byggen som inte passar in.

– Nya bostäder byggs överallt. Men folk får inte lägga till ett burspråk till sina hus eller placera en friggebod var de vill. Det känns inte bra, säger Torbjörn Halvarsson.

”Inte konstigt att folk protesterar”

Spårvagnsparken ska rivas i Olovslund. Istället ska det byggas seniorboende. ”Det är ett exempel på där ett grönområde tas bort och träd fälls”, säger Torbjörn Halvarsson, till höger. Foto: Ida Leveby Andersson.

En rad byggen har fått Brommaborna att engagera sig och protestera bara det senaste året. I Blackeberg anordnades i höstas en demonstration mot planerna på 420 nya lägenheter, som innebär att en grön kil, som binder samman Grimsta med Judarskogen, är hotad.

– Blackeberg har exploaterats och befolkningsmängden har ökat. Någonstans måste vi sätta stopp, sa Karolina Bjursten, initiativtagare, då.

De nya husen längs Arkitektvägen i Abrahamsberg är ett bra exempel på bygge. ”Här togs visserligen en del av naturen bort, men husen passar bra i området” tycker Jan Molarin. Foto: Ida Leveby Andersson.

Även i Norra Ängby har bygget av 127 så kallade snabba hus, modulbostäder med fem års bygglov, orsakat protester bland boende.

Varför protesterar folk när det byggs nytt? 

– Man är sig själv närmast. Om man ser till Blackeberg så är det ett inbott område från 1950-talet med många grönområden. Helt plötsligt ska det stå ett höghus mitt i skogen och förstöra naturvärden. Då är det inte konstigt att folk protesterar, säger Jan Molarin.

Samtidigt, säger de, finns exempel på lyckade byggen.

– Det måste vi erkänna. Det som ofta blir bra är när det nya går i linje med det gamla. Och när man har bevarat det gröna.