Redan i nästa vecka hålls första träffen för Botkyrkas första mötesplats för hbtqi-personer med funktionsnedsättning. Men exakt vad som kommer att hända är inget som är hugget i sten, menar Axel Danielsson, en av ledarna för den nya mötesplatsen.
– Själva idéen är att det ska vara en social plats där hbtqi-personer och normbrytande funktionalitet ska få utgöra normen, och möjlighet att få träffa andra människor med liknande erfarenheter i ett tryggt rum, säger hen.
Den fysiska platsen kommer att vara den nya mötesplatsen i Tumba, i en av bibliotekets mötesrum. I nuläget finns ett datum spikat: 16 juni kl. 17.30–18.45. Första träffen ägde rum i förra veckan.
– Det ligger centralt, och biblioteket hoppas vi ska vara en sådan miljö där många känner sig bekväma. Att man ska kunna dyka upp utan att man känner sig utpekad, säger Iréne Cederborg, handläggare i funktionshinderfrågor på kommunen.
Något annat än en klubb
Mötesplatsen är inkluderande, vilket innebär att det inte är begränsat till endast Botkyrkabor, utan alla i de södra kranskommunerna är välkomna att delta. Inte heller är det begränsat till specifikt hbtqi-personer med funktionsnedsättning, utan personer som "bara" identifierar sig som hbtqi eller personer som "bara" har funktionsnedsättning är också välkomna att delta, även om mycket fokus kommer att ligga i hbtqi-personer med funktionsnedsättning.
– Jag tror det är betydligt vanligare än man tror med den här överlappningen mellan de här två målgrupperna, och att det de mötesplatser som finns i dag inte är helt anpassade för dem som lever i den här överlappningen, säger Axel.
Hur då?
– Mötesplatser för hbtqi-personer är oftast nattklubbar. En plats med höga ljud, sprängfyllt med människor och ofta blinkade ljus som kan trigga epilepsianfall. Allt det här kan vara socialt påfrestande. Och det är ett tydligt exempel på en plats som är menad för en målgrupp men där delar av målgruppen inte känner sig bekväm att visats i.
Historiskt sett har Botkyrka haft en mycket lågt valdeltagande. I ett försök att höja siffrorna inför höstens val och på sikt har kommunen anställt en valsamordnare. I skrivande stund heter han Kristofer Jervinge.
– Som valsamordnare och demokratiutvecklare hanterar man praktiska frågor kopplat till valet, som vallokaler och förtidsröstning. Men också att jobba för att öka valdeltagandet jämfört med 2018, enligt ett beslut i kommunfullmäktige, säger han.
Hur ska det gå till?
– Vi tänker oss att vi syns ute i kommunen, och framför allt i de tio valdistrikten där valdeltagandet var lägst efter förra valet. Forskning har också visat att sociala påtryckningar kan ha stor betydelse. Sedan kan man resonera om det ät moraliskt rätt, men vår ambition är att nå ut på det sättet och få igång dialog och en uppmuntran om att rösta hos folk och deras anhöriga.
Man kommer också ha valinformatörer på plats i de olika kommundelarna samt ta hjälp av civilsamhället som ska sprida kommunens uppmaning om vikten att rösta.
Utsatta områden
En stor del i att öka valdeltagandet handlar om att göra det enkelt att rösta. Men vad det låga valdeltagandet beror på är svårt att sia om, menar Jervinge. Ändå har har några teorier.
– Det är kopplat till våra tio valdistrikt, som också är socioekonomiskt utsatta områden. Sett till forskningen är det de där valdeltagandet är lägre, och det ser vi också om vi jämför med andra kommuner där liknande utmaningar finns.