Klimatkoll. Örjan Lönngren och Anette Almlöf arbetar med klimatfrågor på miljöförvaltningen. Foto: Pekka Pääkkö

De klimatvandrar med stockholmarna

Hur kan klimatförändringarna påverka stan och vad görs i förebyggande syfte på lokal nivå? Vi fick en rundtur på Norrmalm med två av stadens klimatkännare som håller i vandringar.

  • Publicerad 16:24, 22 dec 2020

Örjan Lönngren jobbar på miljöförvaltningen och har under hösten hållit i klimatvandringar på Norrmalm. Vi möter honom och kollegan Anette Almlöf vid korsningen Drottninggatan/Strömgatan. De jobbar specifikt med hur staden kan ställa om och bli mer klimatsmart.

– Landhöjningen är cirka fem millimeter per år, medan havet höjs med cirka 3,5 millimeter på samma tid. Än så länge klarar vi oss, men om 100-150 år kan vi få problem med att det salta havsvattnet påverkar Mälarens dricksvattenkvalitet, säger Örjan Lönngren.

Guider. Örjan Lönngren och Anette Almlöf från miljöförvaltningen håller klimatvandringar på Norrmalm. Foto: Pekka Pääkkö

70 centimeters marginal

Vi tittar ner från Riksbron och där, under vattenytan, skiljer dammluckor Mälaren och Östersjön åt. I dag får två miljoner människor runt Mälaren sitt dricksvatten från sjön. Marginalen mellan Saltsjön och Mälaren är i genomsnitt ungefär 70 centimeter. Nivåerna ändras genom att luckorna öppnas eller stängs när vattennivån sjunker eller stiger till en viss nivå. När havsnivån höjs kommer skillnaden att krympa.

– Genom ombyggnationen av Slussen blir det möjligt att tappa ut större mängder vatten från Mälaren till Östersjön. Det gör att vi redan i dag förhindrar problematiska översvämningar kring Mälarens stränder och vi säkrar dricksvattnet i ungefär 100 år, säger Anette Almlöf.

Men om vi inte ökar tappningsmöjligheterna kommer det att göra att bebyggelse måste flyttas, berättar Örjan Lönngren.

– Det finns olika lösningar. En är att bygga högre dammluckor, men det medför ökad översvämningsrisk runt Mälaren. Alternativ två är att bygga fördämningar med slussar i skärgården i höjd med Vaxholm, säger han.

– Det tredje alternativet är att låta havsvattnet strömma in och omvandla Mälaren till en havsvik. Men då måste vattnet avsaltas eller så måste vi leda dricksvatten till regionen från en annan sjö, där Vättern är det främsta alternativet.

För att minska källan till problemen, utsläppen av växthusgaser, så arbetar staden sedan 1990 för att minska utsläppen. Idag har utsläppen från uppvärmning, el och trafik minskat med nästan 60 procent om man räknar per person.

Förnybart. Stockholms stads långsiktiga mål är att stan ska vara fossilfri 2040. För att åstadkomma det ska man bland annat satsa på förnybara energikällor och hållbara transporter. Foto: Pekka Pääkkö

Skyfallskarta. Staden har nyligen tagit fram en karta för hur staden kan drabbas vid kraftiga skyfall. Foto: Pekka Pääkkö

"Många unga har klimatångest"

– Många unga har klimatångest och vi vill att de ska veta att vi jobbar hårt med de här frågorna. Bland annat håller jag i klimatvandringar för lärare som de senare ska kunna upprepa med sina elever, säger Anette Almlöf.

Ett varmare klimat för med sig kraftigare regn, något som kan leda till översvämningar. Som Som Mitt i tidigare berättat har Stockholms stad tagit fram en modell för hur staden kan drabbas vid kraftiga skyfall. Innerstaden är särskilt utsatt, och området runt Nybroplan kan bli ett av de värst drabbade. Just nu pågår ett projekt som går ut på att bygga ett underjordiskt magasin vid Humlegården.

– När skyfallen blir intensivare och kraftigare så vill vi kanalisera vattnet till grönområden som fördröjer och suger upp det. Genom fler grönområden kan vi avlasta dagvattensystemet och minska riskerna vid skyfall, säger Anette Almlöf.

I dag består över hälften av kommunens yta av vatten- och grönområden, men de flesta ligger i ytterstaden.

– Nu när vi till exempel bygger Norra Djurgårdsstaden så satsar vi mycket på gröna ytor och till exempel växtlighet på tak.