Att leva hållbart på Lidingö är inte alldeles enkelt. Kollektivtrafiken kan vara ett gissel, det råder brist på second hand och närproducerad, ekologisk mat.
– Den som vill åka kollektivt från södra till norra delen av ön måste först åka via Ropsten. Då väljer många att ta bilen, säger Helena Klangemo.
– Om man vill handla hållbart måste man många gånger åka in till stan, fyller Ingrid Hesser i.
De påpekar också att stadens verksamheter har halkat efter andra kommuner i klimatarbetet.
Ingrid och Helena är två av de fem personer som startade nätverket ”Ett hållbart Lidingö” i november.
Vara självförsörjande
De vill samla den kompetens som finns på ön.
– Det lokala avgör hur vi som land klarar klimatmålen, vilket i sin tur är avgörande för hur världen klarar dem, säger Ingrid Hesser.
– Vi vill göra det enkelt att göra val som leder till en dräglig framtid.
Nätverket utgår från Parisavtalet och FN:s klimatmål när de analyserar förändringar som måste till.
Lidingö: 15-minutersstaden – en vision om att Lidingö till stor del ska vara självförsörjande – tilltalar nätverket och de samarbetar med Lidingö näringsliv, som initierat visionen.
Enligt Ingrid Hesser är visionen ett bra sätt att realisera det miljöprogram som staden antog i december.
– Vi vill få ned der på gräsrotsnivå och inspirera verksamheterna till att gå från ord till handling.
Hon tror att Lidingö har förutsättningar att förverkliga 15-minutersstaden, och göra det lättare att skapa en hållbar vardag.
– Lidingö består ju av massa olika små centrum och gamla torg, som Rudboda och Baggeby. Dessa är en fantastisk utgångspunkt för att skapa kvarterskänslan vi behöver, säger Ingrid Hesser.
– Skrapar vi lite på ytan hittar vi en skräddare i Larsberg och en skomakare i Lidingö centrum. Vi ser att det finns ett behov av att kartlägga var vi kan få den här typen av reparationstjänster.
Lidingö centrum, där många möts, får gärna bli en hub för nytänket, menar de.
– Tänk om vi kan få möjlighet att handla vintage i centrum, sådant som tidigare kastats.
Stor kompetens
Företagare och fastighetsägare kan samarbeta för att hitta smarta sätt att dela lokaler. Mycket mer delningsekonomi kan bli framtiden för Lidingö, som nätverket ser det.
– Vi kan hyra ut och låna saker och lokaler. Det kan vara en del i kvartersutformningen att lokaler som används för ett ändamål dagtid kan bli något annat kvällstid. Här krävs mycket samverkan, så vi får ta samverkanshatten på.
Förhoppningen är att nätverket växer och får med sig fler Lidingöbor.
– Det finns ju otroligt stor kompetens på Lidingö. Många entreprenörer och forskare som jobbar med frågan. Fler och fler blir just nu del i vårt nätverk.
300 medlemmar
Det nystartade nätverkets grupp på Facebook har drygt 300 medlemmar och växer varje dag. Det gläder Ingrid Hesser, som tycker att medborgarna måste få upp ögonen nu.
– Omställningen handlar mycket om att öka människors kunskap och medvetande. Vi pratar till exempel alldeles för lite om klimatanpassningen som måste ske, säger hon.
– Den här omställningen är ett nödvändigt gott. Vi måste göra det här, alternativet är fruktansvärt,. Så låt oss samlas.