Helena Klangemo och Fanny Kempe.

De fortsätter kämpa för fler blomstrande ängar på ön

Staden vill gynna pollinatörer som humlor och bin – och har nya rutiner för det. Samtidigt har naturliga ängar återigen skövlats före midsommar.

  • Publicerad 15:33, 1 jul 2022

Här stod jag och njöt av mandelblom för några veckor sedan.

Längs kullarna utanför Lidingö kyrka försöker Fanny Kempe och Helena Klangemo hitta sju sorters blommor. Nyligen fanns här en myriad av olika arter, men nu ligger klippt, torkat gräs i drivor.

– Det döda gräset kväver växtligheten. Det ruttnar, ingenting kan växa under det här, säger Helena Klangemo, ordförande i styrelsen för Naturskyddsföreningen på Lidingö.

– Ängen är en av de artrikaste naturtyperna. Det finns en enorm fröbank på dessa platser med arter som hotas av utrotning. Och groddjur kan söka skydd i det höga gräset varma dagar.

I juni förra året rapporterade Mitt i om stadens beslut att ändra sina rutiner, efter påtryckningar från Naturskyddsföreningen och privatpersoner.

Naturliga ängar ska enligt nya riktlinjer i miljöprogrammet klippas två eller tre gånger per säsong i stället för fem som tidigare. Klippningen som tidigare ägt rum i maj ska dessutom ske i juni.

För tidigt

Den 7 juni var därför stadens upphandlade entreprenör ute med en traktor och röjde.

– Det är senare än i fjol, men fortfarande alldeles för tidigt. Varför klipper man inte efter behov? säger Helena Klangemo.

– Vi hade kunnat plocka 20 buketter på två minuter här för ett par veckor sedan. Nu har man knappt bevarat en blomma, säger Fanny Kempe från samrådsgruppen Naturnätverket.

När Fanny och Helena letar blommor passerar de dock en äng som fått stå kvar i år – till skillnad från förra året.

Hängivna. Helena Klangemo och Fanny Kempe träffas i person för första gången efter att länge ha arbetat för samma saker på Lidingö. Foto: Rósanna Róbertsdóttir

Mitt i 12 juni

Mål. Helena Klangemo och Fanny Kempe vill se fler blommor blomma. Foto: Rósanna Róbertsdóttir

– Vi lyckades påverka så pass att man lagt om planeringen, säger Fanny Kempe.

Hon talar om den ekologiska krisen, där pollineringen är en central aspekt.

– Den här tiden är sådan att vi måste stå för levandegörande. Motsatsen till kärlek är likgiltighet.

Adriana Buzea, teknik- och fastighetschef, svarar i mejl på Mitt i:s frågor.

Varför klipper man gräs med vildblommor så tidigt som 7 juni? 

– Ytor med högt gräs klipps tre gånger om året. Gräset slås av med hjälp av kedjor och växtmaterialet lämnas på plats. Vi har minskat frekvenser och senarelagt klippningen med en månad. Önskad effekt är ökad pollinering. Till exempel kommer maskrosor att ha hunnit blomma över. Vid den första klippningen lämnas bryn mot skogen oklippta, vilket gör det möjligt att plocka blommor.

– Om vi väntar till efter midsommar med det höga gräset så kommer det att vara så pass långt att när det slås sönder kommer ett tjockt lager gräs och örter att lägga sig och näst intill kväva det som växer där. Vi har valt att i år gå en medelväg, vi klipper dessa ytor med senare start och färre gånger för att kunna ge en viss flora en ökad chans.

Lidingö stads grönytor

Bruksgräs – klipps 12 gånger per säsong. Tidigare klipptes detta gräs 14 gånger. Det här är ytor för sport, picknick och annat. 350 000 kvm.

Högvuxet gräs – klipps tre gånger per säsong, jämfört med fem gånger tidigare.
Staden har också senarelagt klippningen med en månad för ökad pollinering. 850 000 kvm.

Ängsmark 1 – slås med motorlie. 255 000 kvm.

Ängsmark 2 – slåtter. Klippningen där börjar omkring 8 juli. 6 500 kvm

Vägkanter – klipps med tanke på sikt och trafiksäkerhet. Utförs med sidoslaghack utmed huvudgator en gång innan midsommar samt en gång innan Lidingöloppet. 221 kvm.

Visa merVisa mindre

klippt. Här har högt gräs blivit kortare. Foto: Rósanna Róbertsdóttir