Bingo Fridhemsplan huserar i klassiska lokaler. På 60-talet låg Alcazar här och var en av många biografer längst nöjesstråket S:t Eriksgatan. Foto: Ylva Bergman

Därför överlever St Eriksgatans nöjesdinosaurier

Trots nya trender och livstilar – på S:t Eriksgatan lever nöjesdinosaurier som bingo och lasergame vidare. Hur är det möjligt?

  • Publicerad 13:34, 4 sep 2016

S:t Eriksgatan har inte bara varit en hårt trafikerad väg. På 1960-talet myllrade nöjeslivet med bland annat sju biografer och andra klassiska nöjen. Nu är antalet biografer nere på noll men kvar finns till exempel bingohall, biljardhall och lasergame, som en senare nykomling. Ett stenkast bort finns dessutom en bridgelokal på Kronobergsgatan.

Men hur kommer det sig att dinosaurier som bingo och biljard fortfarande går runt, i tider när till exempel nya nöjen som spel och film på skärm är det som är på allas läppar? Och hur länge kommer de vara kvar? Vi dök ner på S:t Eriksgatan för att höra efter.

Populärt helgnöje

I den murriga stora källarlokalen tar Johan Lööf emot. Biljardpalatset, där han arbetat sedan 1998, är en riktig klassiker i stadens nöjesliv. Tre våningsplan, fyllda med barer, biljardbord och arkadspel. Trots att vi besöker mitt på dagen är en hel del gäster på plats.

– På helgerna är det tre timmars väntetid för att få ett biljardbord. Gäster har vi gott om, jag tror aldrig vi har gjort reklam. Har man funnits sedan 1963 så vet att folk att man finns. Och de flesta kan inte spela biljard hemma. Folk vill komma ut och umgås. Det är en fin social samvaro, säger Johan Lööf som tror att ju fler nöjesverksamheter som ligger samlade, ju lättare är det att dra till sig kunder:

– Säkert, men bingon tror jag har högre medelålder än oss, säger Johan Lööf och skrattar.

Ett par hundra meter upp på gatan ligger Bingo Fridhemsplan. Men att det bara är pensionärer som spelar förnekar ägaren Olav Klemets.

– Svenska spel gjorde en undersökning där det kom fram att medelåldern för att spela bingo är 46 år.

I den ljusa lokalen, som på 60-talet inhyste biografen Alcazar, sitter ett tjugotal personer och koncentrationsnivån är hög när numren ropas ut. Bingohallen flyttade dit 2009, men har funnits i närheten sedan 1970. Och nu mår den bättre än på länge. Bingo Fridhemsplan är i stort sett som den alltid varit, även om man digitaliserat delar av spelen på senare år.

– Det var en liten dipp med internetbingon som slog igenom för kanske 10 år sen. Men folk hittade tillbaka till hallarna – hur kul är det spela bingo hemma vid datorn? Folk är här för det sociala.

Ny laservår

Även på Cybertown, som funnits sedan 1994, upplever man att laserscenen fått en ny vår och pekar på att det idag finns fler aktörer än för 10-15 år sedan.

Så trender kommer, trender går – intresset för de gamla nöjesdinosaurierna består. Verksamheterna upplever ingen nedgång, snarare tvärtom.

– Det är inte direkt som att man är orolig över konkurs, säger Johan Lööf på Biljardpalatset innan han serverar öl till en av besökarna.

Så säger experten

Sofia Ulver, konsumtionsforskare, Lunds universitet är inte förvånad över att de ”gamla” nöjesformerna” fortfarande lockar.
– Det pratas mycket i vår tid om att vi är fragmenterade individer som inte kommer ut och träffar varandra. Men titta på Pokemon Go eller på sportbarer som storsatsar på bowling, arkadspel och biljard. Behovet av organiserade gemensamma nöjen kvarstår - men formerna förändras. Att det klassiska nöjena mår bra är inte så överraskande för mig. Hur länge de överlever så klart aldrig veta säkert. Men tittar man runt nu så erbjuder marknaden en del av de här gamla nöjena men med en liten twist, säger hon.

Visa merVisa mindre