Priserna i lokaltrafiken har stigit med 139 procent sedan år 2000 hos de största aktörerna i Sverige.

– Ska vi sätta priset på lokaltrafiken i relation med resten av produkterna vi mäter är det en av produkterna som har ökat mest de senaste 20 åren, säger Carl Mårtensson, statistiker på SCB.

Varför ser utvecklingen ut så här på hemmaplan i Stockholm, kan man undra.

En förklaring är att utbudet har blivit mer omfattande. Kollektivtrafiken anses av många ha en viktig roll för ett hållbart och fungerande samhälle.

Det här synsättet gör att kollektivtrafiken byggs ut rejält, något som förutom skattepengar ska finansieras av biljettintäkter.

https://www.mitti.se/nyheter/det-bor-sl-kortet-kosta-nasta-ar-och-sa-ska-det-finansieras/repveA!ZUY5RezNk1EHtqF8r6RK@Q/

Hälften skatt, hälften biljett

Stockholms kollektivtrafik finansieras nämligen till 50 procent av skatteintäkter, resterande från biljetter och reklam.

– Folk som vill ha billigare månadskort måste ställa sig frågan, var ska pengarna tas ifrån. Vill man inte ha ökade biljettpriser måste skatten höjas, alternativt att man tar pengar från sjukvården. Det är det nog väldigt få som vill, säger Roger Pyddoke, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

I hela Sverige har man länge sett att kollektivtrafikens kostnader växer snabbare än många andra sektorer i samhället. Enligt Pyddoke är det svårt att göra något åt det här, så länge man inte lyckas producera kollektiv-trafik på ett billigare sätt.

Han tror inte att det går att drastiskt minska SL:s kostnader genom att trimma systemet eller helt enkelt minska utbudet.

– Man kan dra ner på turtätheten på platser där kollektivtrafiken används lite, men det finns nog inga stora klipp att göra på sådana justeringar. Och framför allt, det är absolut ingen opportun fråga att driva politiskt.

Sveriges högsta regionskatt

Vill vi ha ett system som byggs ut och täcker hela regionen både vad gäller platser och tider kostar det helt enkelt mer pengar för varje år, menar han.

Men är den höga prisutvecklingen verkligen rimlig?

– Det är en politisk fråga. Medborgarna själva måste fundera över om man vill att 50 procent av kostnaderna ska täckas av biljettintäkter. Och som sagt, vill man inte öka biljettpriserna, var ska då pengarna komma någonstans ifrån?

Stockholmare betalar 12,08 kronor per intjänad hundralapp i regionskatt (högst i Sverige). En stor majoritet av de pengarna, cirka 80 procent, används till hälso- och sjukvård.

14 procent går till kollektivtrafik och färdtjänst.