
Industritrålarna följer reglerna och kvoterna, säger länsfiskekonsulent Henrik C Andersson. Foto: Mostphotos
Nyheten i korthet
Därför får industritrålarna fortsätta sitt skadliga fiske
Trots myndigheternas varningar kunde fiskmjölstrålarna återvända till Stockholms skärgård i år och fiska upp stora mängder lekströmming. Länsfiskekonsulent Henrik C Andersson förklarar hur det är möjligt.
- Nyheter
- Publicerad 04:55, 6 maj 2020
Detta är del tre i Mitt i:s granskning av det nya industrifisket i Stockholms skärgård.
Del 1: Nya trålarnas riktade fiske hotar skärgårdens liv
Del 2: Supertrålaren fiskar 175 gånger mer än länets yrkesfiskare
Del 3: Stockholms fiskare vittnar om kraftigt minskade fångster
Mitt i har i en serie artiklar berättat om fiskmjölstrålarna som slår hårt mot skärgårdens strömming, vilket får följdverkningar för hela ekosystemet och för de lokala yrkesfiskarna.
Är den här sortens fiske tillåtet?
– Ja, tyvärr. Industritrålarna följer reglerna och kvoterna, säger Henrik C Andersson, fiskekonsulent på länsstyrelsen i Stockholm.
I dag är det tillåtet att tråla fyra sjömil utanför den svenska kusten, även i det nya marina naturreservatet vid Svenska högarna, som till hälften ligger utanför trålgränsen.
Länsstyrelsen i Stockholm vill nu i första hand skydda det området mot trålning och på sikt flytta trålgränsen till tolv sjömil utanför svenska kusten.
En av punkterna i januariavtalet, mellan regeringen, centerpartiet och liberalerna, handlar om fiske. Där står det att det ”hållbara fisket ska utvecklas med åtgärder för att minska bottentrålning i känsliga områden i Sverige och EU, samt att ett generellt stopp för bottentrålning införs i skyddade områden.”
I linje med det tillsattes nyligen en utredning om stopp för bottentrålning.
Hjälper inte Östersjön
Men det kommer inte rädda Stockholms skärgård.
– Östersjön hjälps inte av ett bottentrålingsförbud. Det är är ett västkustproblem. Här förekommer det knappt, säger Henrik C Andersson länsfiskekonsulent.
Strömmingsfisket sker med flyttrål.
Koncentrerat fiske
I oktober minskade EU fiskekvoterna med 10 procent för strömming i den del av Östersjön där Stockholm ingår. Men inte heller det räcker för att rädda strömmingen, enligt Henrik C Andersson. Dels är kvoterna fortfarande för höga och dels görs en för stor del av uttaget på liten yta och under kort tid.
– Eftersom det är så koncentrerat till mindre geografiska områden och kortare tidsrymd blir det också mycket skadligare för strömmingsbeståndet.
Har det börjat märkas?
– De småskaliga kustfiskarna märker det tydligt. Nu händer det att de inte får en enda fisk när de är ute, Henrik C Andersson.
De lokala fiskare som Mitt i pratat med vittnar om att deras strömmingsfångster minskat med 90 procent på några år.
Vad händer om det här får fortsätta?
– Det berör hela ekosystemet. Vi har redan ett katastrofalt läge med kraftiga nedgångar av bestånd av gädda, abborre och gös som alla lever på strömming. I Ålands hav har vi ett relativt välmående bestånd av torsk, men om det här fortsätter kommer även de bli smala och små av brist på föda, som i resten av Östersjön, säger Henrik C Andersson.