Redan 2013 formulerade Danderyd en sårbarhetsanalys där man vägde in hur villakommunen kan påverkas vid exempelvis skyfall när klimatet förändras.
I november 2020 tog man fram ett nytt miljö- och klimatprogram. Där kan man läsa om fokusområden som friskt vatten och biologisk mångfald.
– Vi lägger mycket tid på att göra rätt och skapa förutsättningar att göra klimatsmarta val, säger energi- och klimatstrateg, Ruth Meyer på Danderyds kommun.
Tappade betyg
2021 fick kommunen också toppbetyg för sitt klimatarbete, i Aktuell hållbarhets årliga Miljöbarometern. Men 2022 föll man från plats 18 till 34. En orsak var att man inte har en Agenda 2030-plan.
I juni beslutade kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till en sådan.
– Vi har gjort en nulägesanalys för hur kommunen arbetar med de globala målen i dag och tittat på hur andra kommuner arbetar med målen. I juni beslutade kommunstyrelsen att vi ska ta fram ett förslag till genomförande av agendan i Danderyds kommun, och har ett år på oss ungefär, säger Ruth Meyer.
Ingen koldioxidbudget
En annan anledning till tappet i rankingen var att man inte har en koldioxidbudget.
– Vi arbetar efter regionens koldioxidbudget. Men eftersom vi inte tagit fram den själva var vi tvungna svara nej, säger Ruth Meyer.
En en tredje är enligt Ruth Meyer att rankingen har förändras på ett sätt som missgynnar Danderyd.
– Förra året handlade barometern mycket om klimatanpassning, som vi har jobbat mycket med. Det här året handlade det mycket om Agenda 2030-målen.
Forskaren: Bra med plan
Sara Gustafsson, professor vid Linköpings universitet, forskar på kommunalt hållbarhetsarbete med fokus på Agenda 2030. Hon poängterar att kommuners storlek och resurser kan påverka resultatet i rankingar.
– Det bästa är att jämföra med sig själv om man gjort framsteg i sin egen kommun.
En Agenda 2030-plan kan vara bra, även om det inte är ett krav för kommunerna.
– Det kan vara ett sätt att få ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor.