Tänk dig att du springer ett varv runt Kottlasjön. 6,7 kilometer, helt görligt om din kondition är okej. Men sedan springer du igen och igen. Och igen och igen.

24 oktober går loppet Lidingö Backyard för andra gången. Här gäller det att helt enkelt springa så många varv runt Kottlasjön som det går. Löparna har en timme på sig att komma runt banan, sedan går en ny start varje heltimme.

Sprang i 27 timmar

Förra årets vinnare, Niklas Sjöblom från Lidingö sprang hela 26 varv, över 17 mil. Då hade han varit igång i 27 timmar.

– Det handlar om att fortsätta springa när du redan är helt slut. Det är en obeskrivlig känsla. Hemskt. Och helt underbart, säger arrangören Magnus Villson som själv är ultralöpare.

Naturen runt Kottlasjön var en stark anledning till att han och hans vänner tog initiativet till Lidingö Backyard förra året. Initiativet blev populärt. Över 100 löpare anmälde sig.

Sug efter lopp med andra

I år har coronapandemin gjort att man inte kan ta emot lika många.

– Vi släppte drygt 40 biljetter och de tog slut på under en timme, som en Bruce Springsteenkonsert ungefär, säger Magnus Villson.

Han menar att det finns ett starkt sug efter att delta i ett lopp ihop med andra deltagare.

– Vi har coronaanpassat, framförallt vid målgången. En gång i timmen kommer ju alla löpare in och ska byta skor och strumpor och fylla på med energi. Det handlar om att få det att flyta smidigt, säger han.

Behöver stöttning

Om man håller avstånd hoppas han ändå att Lidingöborna kommer ut och stöttar löparna.

– Förra året var det någon som kom ut klockan två på natten och spelade fiol för att stötta löparna. Det var fint. Löparna behöver allt stöd de kan få, säger han.

Hur ska man vara för att bli en bra ultralöpare?

– Man måste kunna hantera det okända, det som händer i dig bortom att ditt pannben tar slut. Det är där det riktat loppet börjar. Man måste ha förmågan att inte ge upp.

Vad ger det?

– En helt fantastisk upplevelse, den känsla man har i kroppen dagarna efter, när man hämtat sig är obeskrivlig. Efter ett backyardlopp får du en överdosering av endorfiner.

Det är mest män som ställer upp i loppet. Varför är det så?

– En bra fråga. Men man kan vända på det. Ser man på de bästa ultralöparna i världen är det nästan ingen skillnad mellan män och kvinnor. Män har ingen fysisk fördel i ultralöpning och kvinnor är ofta uthålligare än män. Kanske är det så att män oftare dras till "dumma" utmaningar. Vi vill ha fler kvinnor. I år är 15 procent kvinnor förra året var det fler.