Där andra ser förfall och en vurm för betong som andas gammal öststat, ser byggnadsantikvarien Christer Vik skönhet.
– Det här är arkitektur av toppklass, säger han.
60-talstorget Rudboda torg ska omvandlas. Den gamla bebyggelsen och torget, ritat av arkitekten Sten Samuelsson, som också ligger bakom Lidingö stadshus, ska rivas. Enligt stadens start-PM ska det bli trivsamt, tryggt och småskaligt på torget.
Häftigt och starkt
Christer Vik arbetade fram till sin pension för ett par år sedan som byggnadsantikvarie på Lidingö stad.
– En rivning här vore ur kulturhistorisk synpunkt ett stort och okänsligt misstag, säger han.
Balkongerna på det lilla flerbostadshuset ligger som gula rutor, burna av kraftiga bjälklag i betong. Samma byggnadssätt går igen i Icabutiken intill.
– Det är så häftigt och arkitektoniskt starkt. Jag tycker man känner lite renässansstuk.
Samtidigt flagnar färgen på balkongerna, trasiga markiser vajar i vinden och springbrunnen på torget är trasig.
– Man måste träna ögat för att se bortom ytligt slitage.
Den här typen av bebyggelse kallas grannskapsenhetsområde och byggde på idén att bostäder, kommersiell och social service skulle finnas på samma plats.
I folkhemmets och efterkrigstidens Sverige ville man visa hur man hade råd att bygga bra för alla medborgare. Man satsade på arkitektur som hängde med i tidens ideal. Farsta och Vällingby centrum är några kända exempel.
– Bebyggelsen berättar miljonprogrammens historia, säger Christer Vik.
De här idéerna är knappast på modet i dag. Den politiska majoriteten på Lidingö vurmar för äldre bebyggelse. Nyklassicismens stilideal anses vackra.
– Det är osakligt att tala om snyggt eller fult. Det här är vårt byggda kulturarv, det berättar en historia. För övrigt är den stora massan av Lidingös bebyggelse från 1900-talet, det måste vi bevara, säger Christer Vik.
Tom och tillbommad
Han menar att Rudboda centrum utgör en hel miljö. Till den hör också Rudboda kyrka som tronar på en bergknalle intill.
– Den är arkitektoniskt snitsig, den har vackra fönstersättningar med kraftfullt trä. Det är mycket fönster och vackert ljus därinne. Limträbalkar går från hörn till hörn, nästan som i ett gotiskt valv.
Kyrkan, som är en lätt nedmonterad vandringskyrka, står tom och tillbommad. Det är klotter på väggarna och fönsterrutor är sönderslagna. Går att fixa, anser Christer Vilk.
Staden har beviljat ett rivningslov. Christer Vik har dock ansökt om att få kyrkan förklarad som byggnadsminne av länsstyrelsen. Det innebär att man inte får riva medan handläggning pågår.
– Det är staden inte så glad för, säger Fredrik Vinstock, (M), miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande.
Christer Vik hoppas däremot att att det blir början på ett samtal om Rudboda, vandringskyrkan och dess historia.