Fyra år har gått sedan familjen Norén-Håkansson lämnade hyreslägenheten i Vasastan för ett radhus i Vällingby.
– Vi flyttade för att komma närmare naturen. Men vi tänkte mycket på det när vi bodde i innerstan, att det var så homogent. En skev verklighet. Det känns befriande att barnen nu går i en skola som ser ut som Stockholm faktiskt gör, säger Viktor Norén.
Cirka 40 procent av de 800 eleverna i Vällingbyskolan, där Siri, 10, och Ellen, 6. började, har en bakgrund i andra länder. En jättebra mix, tycker föräldrarna Lisa och Viktor.
"Alla har sin gräns"
– När man blivit vuxen är det lätt att man fastnar med folk som är lika en själv. Men barn är mycket mindre dömande. Våra tjejer reflekterar knappt över vad kompisarna har för bakgrund. Det är den åldern man borde ta vara på, säger Lisa Håkansson Norén.
https://www.mitti.se/ettsthlm/rektorn-i-villastan-vi-behover-rita-om-skolans-upptagningsomrade/repuba!8WWLsgJ@kDlNr0SsEqCZ6A/
Lisa och Viktor påstår inte att deras skola är utan problem.
– Ibland finns det orostecken, som när en mobil blev stulen på mellanstadiet. Alla har väl sin gräns, men för oss känns det som småproblem som vägs upp av att tjejerna trivs så bra, säger Viktor Norén.
"Lite stökigt"
Siri, 10, säger att hon alltid längtar till skolan och ibland nästan inte vill gå hem.
– Jag har så bra lärare och vänner som gör mig glad. Det var lite stökigt i början av fyran, men nu har också de stökiga förstått att de måste vara tysta, säger hon.
– Och vi har lärt oss att sjunga ”Ja må hon leva” på tre olika språk. Det är roligt. När jag hade kalas på min födelsedag sjöng alla för mig på arabiska.
Äldre elever som vi pratar med bekräftar den bild som Vällingbyskolans rektor Kenneth Wielinder ger: det här är en skola där mångfalden är självklar, utan några tydliga vi-och-dom-uppdelningar.
– Man är så van vid att alla har olika bakgrund att det inte spelar någon roll. Vi kan ha det olika hemma, men alla behandlar varandra som vem som helst, helt automatiskt, säger Salma Jeber i nian.
Vad vinner ni på att ha det så?
– Man får en stor variation av vänner. Ingen behöver känna att man inte passar in, säger Anton Viberg i samma årskurs.
https://www.mitti.se/ettsthlm/elever-en-segregerad-skola-kan-kannas-tryggare/repuas!dmeICMcAjph3lfifK0PdA/
Diana Farahani tycker att den självklara mångfalden skapar en trygghet som gör det lättare att fokusera på studierna.
– Och när man tänker olika i en grupp kan man också ta hjälp av varandra och hitta nya sätt att lösa ett problem, säger Anton Viberg.
Fatima Messili, rektor på Hökarängsskolan med ungefär samma elevmix som Vällingbyskolan, ser stora fördelar med mångfalden.
– Det ger tillgång till kunskap av ett annat slag än det man har med sig hemifrån. För den som ligger långt fram i ett ämne blir samarbetet ett sätt att ytterligare öka sina färdigheter, säger hon.
– Men det bygger på att alla barnen känner trygghet och litar på att läraren styr. Och det kräver kompetens och ledarskap av läraren, annars fungerar det inte, tillägger Fatima Messili.
https://www.mitti.se/ettsthlm/skolsegregationen-nu-har-nastan-alla-etniska-svenskar-forsvunnit/reptlr!M@qezNa4O7Rj2Ec5DEcJ8Q/
https://www.mitti.se/ettsthlm/prestigeskola-byter-antagningsmodell-vi-vill-att-barnen-ska-blandas/repuan!4w9DMoX6AjzJrRa9Q1ZKw/
All forskning visar att elever med tuffare social bakgrund gynnas av att gå tillsammans med studiemotiverade klasskamrater.
Men varför skulle en ambitiös medelklassfamilj välja en skola med en bredare social mix?
”Våra barn ska inte användas som krockkuddar”, säger föräldrar som väljer bort mångfalden – ibland utifrån egna erfarenheter av stök, otrygghet och dålig undervisning i förortsskolor som hamnat i en nedåtgående spiral.
Lika värde
Samtidigt finns en stark önskan bland många resursstarka föräldrar att deras barn ska växa upp med olikhet omkring sig, ”för att lära sig alla människors lika värde”, som en mamma uttrycker det.
I flera av Stockholms skolor, som i välplanerade 1950-talsstadsdelar som Vällingby och Hökarängen, är mixen en så självklar del av vardagen att den blivit en icke-fråga.
På andra håll är uppdelningen av elever fortsatt knivskarp. Och att frågan väcker känslor framgår av kommentarerna till denna artikelserie.
Mycket mer krävs
Alla barn lär sig mer genom att samarbeta med folk som är annorlunda än dem själva, framhåller rektorer och forskare.
De flesta föräldrar delar också den idén – i princip. Men det krävs något mycket mer konkret: barnen själva måste märka att det är så på riktigt, annars kommer medelklassen inte att vilja stanna, konstaterar flera rektorer.
Och då måste man skapa ”ett dialogiskt klassrum” där alla barn känner sig trygga, utmanas i sitt tänkande och kan dra nytta av varandra, som en skolledare säger.
Kritiskt tänkande
Amerikansk forskning visar på en rad fördelar, också för vita medelklasselever, av att gå i blandade skolor: det befordrar kreativitet, kritiskt tänkande, samarbetsförmåga, social förmåga och förmåga att lösa komplexa problem.
Den statliga utredningen ”En mer likvärdig skola” som kom förra året betonar att skolan har fler mål än de rent kunskapsmässiga: att eleverna ska växa som individer, fungera i grupp och som medborgare.
– Även de mest priviligierade och resursstarka har nytta av att leva i ett samhälle som utvecklas väl, säger Björn Åstrand som ledde skolutredningen.
Avancerad undervisning
Men för att medelklassen ska sluta oroa sig för stök och sämre prestationer i blandade skolor behöver skolsystemet förändras, understryker han.
Förutom andra regler för antagning vill Björn Åstrand se stora och helt andra slags satsningar på skolor i utsatta områden än vi ser idag: med utvecklad spetskompetens och utbyggda samarbeten med högskolor och civilsamhälle.
– Vi måste inse att dessa skolor är de bästa platserna för att utveckla den mest avancerade undervisningen, säger Björn Åstrand.
Har bevisbördan
Valfriheten har gett medelklassföräldrarna en enorm makt. Bevisbördan ligger hos politiker, rektorer och lärare. Om de resursstarka ska vilja vara med och bidra till likvärdigheten krävs mer än fina ord och fromma förhoppningar.
Det är viktigt att titta på de skolor där det faktiskt fungerar i praktiken.