En morgon i början av året lämnades ett dödsbo till Myrorna i Ropsten. I den rätt stora lastbilen, bland alla möbler och prylar, fanns också flera tavlor utan ram – ungefär 100 lösa blad som låg utspridda och i flyttkartonger.
Abstrakt och roligt
Den som tog emot leveransen var Fredrik Lindberg. Det var något med verken som fångade hans intresse.
– Det var mycket abstrakt konst, jag tänkte att det kunde vara något roligt. Så i stället för att bara skicka det vidare till vårt centrallager samlade jag ihop allt och förvarade det här.
När en värderare tog sig en titt på tavlorna konstaterades att Myrorna antagligen satt på en mindre konstskatt, signerade den hittills helt okände konstnären Francois Pierre Portin.
Brevbärare med schackintresse
Så vem var Francois Pierre Portin? På internet har han inte lämnat många spår efter sig. Men när Mitt i kommer i kontakt med en nära vän som länge bodde granne med honom klarnar bilden något. Anonymiteten var självvald, menar hon.
– Han kände jättemånga, men umgicks med dem han tyckte om eller inga alls, minns vännen, som inte vill ha sitt namn i tidningen.
Hon beskriver honom som en charmant man, alltid parant klädd med slips, manschetter, rock och attachéväska. I måleriet var han självlärd, tror hon, men påpekar att han växte upp i en konstnärsfamilj.
70 år på Bastugatan
Francois far Charles var namnkunnig konstnär, som studerat i både Tyskland och Frankrike och som förutom i Sverige ställt ut sina tavlor i allt från Rom till Kairo. Francois mor Hildegard var tysk och målade även hon.
Francois Pierre föddes i Paris 1935, när han var tio år flyttade familjen till Sverige med anledning av kriget. Här kallade han sig Frans Peter. I ungefär 70 år bodde han på Södermalm i en lägenhet på Bastugatan. Där levde han själv, men inte ensam, menar vännen.
– Han trivdes bra med livet han levde. Han var vänlig och kul att prata med. Enormt lärd, älskade historia, religion och konst. Pekade jag på ett hus i staden kunde han berätta allt om dess historia.
Brevbärare
Till vardags jobbade han som brevbärare på Östermalm. Han var engagerad i Stockholms-Postens IK bland annat som ledare i volleyboll- och schacksektionerna, där det sistnämnda var det stora intresset.
Kompisarna i klubben visste inte att han målade. Det kanske aldrig blir klart varför han höll sitt konstnärsskap hemligt.
I januari gick Frans Peter bort. Han hade inga syskon och efterlämnade inga arvingar. Kort före sin död skänkte han sin stora samling böcker till Rönnells antikvariat. I princip allt annat testamenterades till Myrorna.
Auktion
Mats Bergstrand på Crafoord Auktioner, som sålde samlingen för Myrornas räkning, kände inte till Francois Pierre Portin.
– Jag kände till hans far, men så fort Myrorna skickade bilder på verken fylldes jag av extas. Jag såg direkt att de var riktigt bra.
Alla tavlor var målade när Frans Peter var ung, på 50-talet, i en stil som Mats Bergstrand beskriver som inspirerad av 1947 års män.
"Vänder sig i graven"
I början av månaden avslutades auktionerna på de ungefär 100 tavlorna. Eftersom inget av Frans Peter hade sålts tidigare sattes vad som ansågs vara modesta priser. De beräknades dra in ungefär 100 000 kronor, men landade på drygt 550 000.
Varför tror du folk var beredda att betala för en okänd konstnär?
– Bilderna i sig är fantastiska, influerade av samtida konstnärer men också i egen stil. Den typen av konst är i tiden, samtidigt som det är en gripande, fin historia.
Nästan över en natt gick den okände Frans Peter till att bli den kända konstnären Francois Pierre. En utveckling han själv inte helt skulle uppskatta, tror hans vän.
– Han ler i himlen över att det blev så mycket pengar till Myrorna, men han vänder sig nog i graven över att han fått så mycket uppmärksamhet.