Bredäng + Mälarhöjden = Mälaräng

Mellan Bredäng och Mälarhöjden finns en osynlig gräns. Ett syfte med bostadsprojektet Mälaräng är att luckra upp den. Mitt i frågade några invånare om de tror att det kan lyckas.

  • Publicerad 11:43, 2 nov 2016

Bredängsbon Tesfu Hailu gillar att springa. Han tar ofta på sig joggingskorna och tar en tur längs Mälaren. Då och då hamnar i Mälarhöjden, där villor med lummiga trädgårdar kantar gatorna.
– Det känns alltid lika konstigt. Vi bor så nära varandra och har det ändå så olika. Här är det stora höghus och många långinkomsttagare. Där är det stora villor, höga inkomster och inga invandrare. Jag känner mig inte så väl till mods när jag springer där. Det känns som att det är stängt, säger Tesfu Hailu och skakar lite på huvudet.

Vi träffar Tesfu Hailu i närheten av Bredäng centrum, där han har sitt arbete som undersköterska. Det passar honom bra att jobba på hemmaplan. Han trivs med det lugna tempot här och med närheten till naturen. Men det är klart att han ibland funderar på den osynliga muren mellan Bredäng och Mälarhöjden. När Mitt i visar honom skisserna över den planerade stadsdelen Mälaräng, som ska länka ihop de två områdena, blir han glad.

– Det är jättebra att försöka blanda mer. Det är viktigt att det blir både svenskar och människor från andra länder i det nya området. Då kanske vi kan känna mer gemenskap, säger han.

Mälaräng är ett jätteprojekt som är i startfasen. Enligt planen ska 1 000–1 500 bostäder byggas i området vid Trafikplats Bredäng och längs Bredängsvägen (se karta). Dessutom tänker man sig skola, förskola, föreningslokaler, butiker och andra kommersiella lokaler. Ett rätt så ödsligt område ska få nytt liv och bli ett tillskott i bostadsbristens Stockholm. Lika viktig är integrationstanken.

– Bredäng och Mälarhöjden är två stadsdelar som vänder rumpan mot varandra. Vi vill att de ska se varandra i ansiktet i stället. Även om man självklart inte löser hela integrationsproblematiken med ett nytt bostadsområde kan det göra att gränsen blir mindre skarp mellan områdena och att människor oftare rör sig över gränsen, säger stadsbyggnadsrådet Roger Mogert (S).

Han betonar vikten av att några av de byggherrar som anlitas får ett större ansvar än andra. De blir så kallade ankarbyggherrar och får bland annat jobba både med integration och social hållbarhet.

I Bredäng centrum promenerar föräldralediga kostymören Anna-Maria Bandagu med sin baby i barnvagn. Hon skiner upp när hon får höra om de politiska visionerna om Mälaräng. Men hon tror inte att alla delar glädjen.
– Det låter bra. Det vore bra om folk från Mälarhöjden oftare kom hit och såg att det inte är så farligt som de kanske tror. Och det är bra om unga från de olika områdena kan mötas mer. Men jag tror att vi som bor i Bredäng är mest positiva. Jag tror inte att de som bor i Mälarhöjden tycker att det är lika kul. Men kanske är det jag som har fördomar, säger hon och tillägger efter en kort paus:
– I alla fall tror jag inte att det hjälper med bara bostäder. Man måste hitta på annat också, till exempel olika projekt där unga kan mötas.

I Mälarhöjdens centrum stöter vi på två syskon som har varit med om sådant projekt. 25-åriga Malin Wadholm och 23-åriga Patrik Wadholm minns ”Våga mötas” som förde samman elever från Mälarhöjdsskolan och Bredängsskolan.
– Det var problem med bråk mellan gäng från Mälarhöjden och Bredäng så skolorna ordnade det. Det var när vi gick på högstadiet, berättar Malin Wadholm.

Båda syskonen gör tummen upp för Mälaräng och tycker att alla försök att luckra upp gränserna mellan stadsdelarna är bra. Men det behövs mer än bostäder, betonar de.
– Det får gärna finnas ställen att käka på, bra butiker, frisörer och sådant. Då kan folk från båda hållen lockas dit och mötas, säger Patrik Wadholm.

Samma åsikt har Roger Strandberg, som promenerar med sin valp Nelson hemma i Mälarhöjden. Han är i Bredäng ibland, för att han gillar Hemköp, och tycker att centrumet är levande och trevligt. Precis som Tesfu Hailu passerar han också ”gränsen” då och då under sina löprundor. Men några vänner har han inte i Bredäng och han är osäker på om ett nytt bostadsområde kommer att göra så stor skillnad.
– Alla försök att göra gränsen mindre skarp är bra men jag vet inte om ett nytt bostadsområde hjälper upp integrationen. Jag har svårt att tro det, tyvärr. Det skulle vara om det blev ett område med bra butiker, sådana som vi saknar här. Då skulle jag kanske ta mig dit, säger han.

”Mötesplatser är viktiga”

Mellan 1 000 och 1 500 nya bostäder ska gjuta liv i ett ödsligt område vid E4 och förvandla Bredängsvägen till en lockande stadsgata.
Målet är att allt ska vara planlagt när 2018 är slut.

Tanken är att blanda hyresrätter med bostadsrätter.
– Med hänsyn till bullret från E4 tänker vi oss flerfamiljsbostäder eftersom man kan skapa tysta sidor då. Vi har arkitekter som skissar för fullt just nu, säger Lena Hall, projektledare för projektet Mälaräng vid exploateringskontoret.

Hon betonar att projektet, som är en del av Fokus Skärholmen, är i startfasen. Målet är att området ska vara planlagt när 2018 är slut. Tanken att länka samman Mälarhöjden och Bredäng är bärande.
– Det är därför jätteviktigt att det skapas mötesplatser som lockar till sig människor. Området ska vara en trevlig plats att vistas i och trevlig att färdas igenom. Det ska kännas tryggt och säkert, säger Lena Hall.

Även förskolor och skola ska byggas. När det gäller dem har exploateringskontoret kontakt med stadsdelsförvaltningarna och utbildningsförvaltningen.
– Vi har med oss tanken att barn från båda områdena ska gå i samma skola, säger Lena Hall.

En del av området längs Bredängsvägen är i dag ett uppskatta park- och skogsområde där barn leker och hundar rastas.
– Vi vrider och vänder på frågan hur vi ska kunna bevara en del av det.