Trädgårdsstadsskolan. Skolan i Tullinge är en av skolorna som uppnår högst kunskapsresultat i kommunen, med ungefär 100 procent gymnasiebehöriga elever. Foto: Claudio Britos

Botkyrka nära botten i nationell skolrankning

Niornas betyg och lärarlöner i Botkyrka. Det är det enda som Lärarförbundet i Botkyrka vill hänga i granen i förbundets årliga skolrankning. "Det behövs långsiktiga satsningar", säger Lärarförbundets lokala ordförande.

  • Publicerad 07:09, 11 dec 2021

Sveriges sjunde sämsta skolkommun. Det anser Lärarförbundet att Botkyrka var under 2020.

Förklaringarna är många.

Resurser till undervisning, utbildade lärare, lärartäthet och andelen barn i förskolan, är kategorier som Botkyrka placerar sig bland de allra värsta i landet.

– I rankningen ser vi att Botkyrka tappar många placeringar, trots alla diskussioner som facket har med politiken som fortsätter kommunicera utåt att det fattas pengar. Det är hårt som fan ute på golvet, och lärarna kämpar jättemycket. Det är frustrerande, säger Fredrik Lundin, vice ordförande för Lärarförbundet Botkyrka.

Han får stöd av förbundets lokala ordförande.

– Det är intressant att jämföra vårt resultat med genomsnittet för kommunerna i länet. Då ser man tydligt att vi har lägre lärartäthet och lägre andel behöriga lärare, och det här är viktiga frågor som kommunen behöver arbeta med för att höja andelen utbildade lärare, men vilka förutsättningar finns där? säger Mirlinda Quranolli.

Inget sparkrav 2022

En berättigad fråga.

För i oktober kunde Mitt i berätta att prognosen från utbildningsförvaltningen var att man skulle behöva spara 200 miljoner under de kommande fyra åren. Kort därefter annonserade Mittenmajoriteten i Botkyrka att sparkravet för 2022 slopades, men prognosen för 2023–2025 kvarstår.

– Det behövs långsiktiga satsningar. Så att Botkyrka kan bli den bästa skolkommunen, att vi behåller och rekryterar personal och att vi satsar på att fler som redan är anställda ska få möjlighet att bli behöriga, säger Mirlinda Quranolli.

Allvarligt. "Det är oerhört tufft att vara lärare i dag", säger Birgitta Zelezny-Ulvered, grundskolechef i Botkyrka. Foto: Sacharias Källdén

Frustrerad. Fredrik Lundin, vice ordförande Lärarförbundet Botkyrka. Foto: Sacharias Källdén

Arbetar tillsammans

Grundskolechefen Birigtta Zelezny-Ulvered menar att kommunen tar till sig kritiken som Lärarförbundet riktar, men också att flera punkter adresseras just nu.

– Vi arbetar just nu tillsammans med facken i ett partsgemensamt arbete för att landa i frågor kring arbetsmiljö, arbetstid, organisation och lönebildning, säger hon.

Samtidigt poängterar Zelezny-Ulvered att rankningen baseras på data från 2020 – mitt under brinnande pandemi.

Är pandemin orsaken till det dåliga resultatet?

– Inte enbart, men det är troligtvis en delfaktor. Jag tror också att det är oerhört tufft att vara lärare i dag.

Bäst på lärarlöner

Botkyrka har bäst lärarlöner av alla kommuner, och i Mittenmajoritetens budget för nästa år (som klubbades för några veckor sedan) har man avsatt ekonomiska medel för att säkerställa att det anställs fler vuxna i skolan.

En satsning som välkomnas av facket. Men de efterlyser fortfarande tydligare möjligheter för redan anställd personal, men som saknar lärarlegitimation, att plugga upp legitimationen samtidigt som man får behålla tjänsten.

Zelezny-Ulvered menar att den möjligheten redan finns, och mer därtill.

– Jag tror det är känt bland lärarna, jämfört med andra kommuner har vi goda möjligheter att få ta del av sin lön under den tid man är ledig och pluggar upp sig. Vi har ju också skapat en karriärväg för lärare genom ett ledarskapsprogram. Det erbjuder lärare att bli skolledare och är ett sätt att göra karriär inom den egna organisationen, säger hon.

Lärarförbundets rankning grundas på...

...officiell statistik, statistik framtagen av fack och SKR, Sveriges kommuner och regioner, samt Lärarförbundets egna undersökningar.

Den tittar på resurser till undervisningen, lärartäthet, utbildade lärare, sjuktal, löner, kommunen som huvudman, andel elever godkända i alla ämnen i årskurs 9, betygsresultat i årskurs 9, andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år samt andel barn i förskola.

Elevernas studieresultat vägs också med hänsyn till deras familjebakgrund så att kommuner med hög andel elever från välutbildade hem inte ska gynnas i rankningen.

Källa: Lärarförbundet

Visa merVisa mindre